Ny metod kan diagnostisera pancreascancer

Cancer i bukspottskörteln upptäcks ofta sent, vilket ger en väldigt dålig prognos och få behandlingsalternativ. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utvecklat en metod som med 97 procents säkerhet identifierar cancerns synliga förstadier. Metoden, som möjliggör tidigare behandling och färre onödiga operationer, tros kunna införas i vården inom fem år.

Den dåliga prognosen vid cancer i bukspottskörteln, där endast 5 procent av patienterna lever fem år efter diagnosen, beror på cancertumörerna ofta utvecklas obemärkt och inte ger sig tillkänna förrän de spridit sig till andra organ.

Senare studier har dock visat att vätskefyllda blåsor på bukspottkörteln, cystor, kan vara ett förstadium till cancerformen. Cystorna, som finns hos ungefär var tionde person över 70 år och även är vanliga hos yngre, kan upptäckas med datortomografi och magnetkameraundersökningar.

Problemet är att en röntgenundersökning inte kan avgöra vilka cystor som verkligen kommer att utvecklas till cancer.

I nästa steg måste man därför punktera cystan och leta efter tumörmarkörer i cystvätskan – men inte heller dessa analyser är tillförlitliga. Att operera bort cystan för säkerhets skull är också problematiskt eftersom det är ett omfattande ingrepp förenat med risker för patienten.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu utvecklat en metod som med 97 procent säkerhet kan förutsäga vilka cystor som utgör förstadier till cancer. Med metoden, som mäter förekomsten av slemprotein, muciner, i cystvätskan kunde forskarna ställa rätt diagnos för 77 av 79 undersökta cystor.

– Det är ett exceptionellt bra resultat för ett diagnostiskt test, och vi är mycket förhoppningsfulla att metoden skall kunna användas för att upptäcka förstadier till cancersjukdomen. Metoden kan även minimera risken för onödiga operationer av godartade cystor, säger Karolina Jabbar, doktorand vid Sahlgrenska akademin och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskarna har också testat den nya metoden för att analysera befintliga tumörer, och med omkring 90 procent säkerhet kunnat fastställa vilka tumörer som redan utvecklats till cancer. Det innebär att metoden också skulle kunna användas för att avgöra i vilka fall det är bråttom med operation, och i vilka fall man kan vänta och följa cystans utveckling.

Metoden som använts i studien kallas proteomik och bygger på analys av proteinförekomst med hjälp av masspektrometri. Metoden har hittills använts inom forskning. Men professor Gunnar C Hansson, som tillsammans med överläkare och docent Riadh Sadik tagit initiativ till studien, är övertygad om att proteomiken snart kommer att användas i vården.

– Tekniken har utvecklats och vi kan idag mäta biomarkörer både snabbt och exakt. Metoden kräver dessutom minimalt med biomaterial, i det här fallet 25 gånger mindre cystvätska än konventionella tumörmarköranalyser. Jag är säker på att masspektrometrarna inom fem år kommer ha flyttat in i sjukhuskorridorerna, säger han.

Artikeln Proteomic mucin profiling for the identification of cystic precursors of pancreatic cancer publiceras i ansedda cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Länk till artikel: http://jnci.oxfordjournals.org/cgi/content/full/djt439?ijkey=XfpZmcz7TqE2KiF&keytype=ref

Kontakt:
Karolina Jabbar, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 – 786 38 61; 031 – 145222
0708 – 827318; 0730 – 731194
karolina.sjoberg@medkem.gu.se

Gunnar C. Hansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 34 88
0709-490005
gunnar.hansson@medkem.gu.se