Ny granskning visar på ojämlik lungcancervård

Ny granskning visar på ojämlik lungcancervård

Lungcancervården utvecklas, men om patienten får ta del av nya diagnos- och behandlingsmetoder avgörs av var man bor. Inte ens två av tio lungcancerpatienter botas och undersöknings- och behandlingsmetoderna varierar stort mellan landstingen. Det visar en ny granskning som tagits fram till årets Cancerfondsrapport och som Cancerfonden publicerar i dag.

Lungcancerfall som upptäcks tidigt har goda förutsättningar att kunna botas. Cancerfondens granskning visar att det finns stora skillnader mellan landstingen i hur väl primärvården lyckas fånga upp och diagnostisera patienter i ett tidigt skede. I Västernorrland och Västmanland diagnostiseras exempelvis var tredje patient i tidigt skede, då möjlighet till bot är störst, medan färre än var tionde patient fångas upp i ett tidigt skede i Värmland.

– Vår granskning visar att inte ens två av tio patienter med lungcancer kan botas i dag. En av orsakerna är att diagnosen ställs för sent. Vår slutsats är att det framför allt är primärvården som har brister. Det måste vara lätt för patienterna att komma till sin läkare och återkommande få träffa samma läkare. Då ökar förutsättningarna att hitta lungcancer i tid, säger Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden och chefläkare.

Alla patienter som kan komma i fråga för botande behandling ska undersökas med PET-kamera och datortomografi. Denna bilddiagnostik är avgörande för att kunna lokalisera och dela in tumörer i olika stadier och därmed kunna sätta in bästa möjliga behandling. Skillnaderna mellan landstingen är stor och Cancerfondens granskning visar att i Södermanland undersöks endast var tredje av dessa lungcancerpatienter med denna metod. Bara två landsting, Gotland och Jämtland, når den högre målnivån i Nationella lungcancerregistret.

Det finns även analysmetoder som ska tillämpas på de patienter vars cancer inte är botbar. Enligt nationella riktlinjer ska alla patienter som ska få en aktiv behandling mot lungcancer i stadium IV först testas för en viss typ av tumörmarkör (EGFR). Det ska göras för att vården ska kunna sätta in rätt läkemedel och behandling. I dag lever bara ett landsting – Jämtland – upp till det här målet och skillnaderna mellan övriga landsting är stora.

– Skillnaderna i hur patienterna utreds och omhändertas är inte acceptabla. Alla patienter ska ha tillgång till den vård de har rätt till oavsett var man bor. Kan det egna landstinget inte erbjuda en fullgod vård ska patienten remitteras vidare, avslutar Jan Zedenius.

Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv i Sverige. Varje år avlider fler än 3 600 personer av lungcancer. Hela granskningen av lungcancervården i Sverige finns att läsa här.

Om granskningen
Cancerfonden har granskat lungcancervården, utifrån de två målnivåer som finns i det Nationella lungcancerregistret: en övre målnivå som är satt utifrån en best-practice metod och en lägre målnivå som är satt utifrån riksgenomsnittet 2014. Därefter har Cancerfonden gjort en jämförelse av samtliga landsting och i vilken grad de når de uppsatta målen.

Vi har valt sju indikatorer som tillsammans täcker överlevnad, vårdkedjan för väntetider, diagnos- och behandlingsmetoder till palliativ vård i livets slutskede. Granskningen är gjord i samarbete Nationella lungcancerregistret.

För ytterligare information, kontakta:
Sofia Guerrero, pressekreterare Cancerfonden, 076-814 74 43 eller sofia.guerrero@cancerfonden.se