Nationella cancerstrategin börjar visa resultat

Öppna jämförelser av cancervårdens kvalitet och effektivitet omfattar ett åttiotal olika kvalitetsaspekter inom tio olika cancersjukdomar. Rapporten redovisar jämförande statistik för sådant som medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och i viss mån kostnader. Resultaten bygger i huvudsak på uppgifter från de nationella kvalitetsregistren registrerade fram till och med 2013.

Följsamheten till nationella rekommendationer ökar

  • Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativt (botande) syftande behandling har ökat stadigt från 44 procent år 2000 till 83 procent år 2013.
  • Andelen patienter som bedömts vid en multidisciplinär konferens redovisas för sex cancerdiagnoser. I samtliga fall har andelen ökat sedan förra rapporten 2011 och är för tre av cancersjukdomarna över 95 procent.
  • Andelen patienter med njurcancer som utreds med datortomografi före operation har ökat från 72 procent 2005 till 90 procent 2012–2013, vilket uppfyller det nationella vårdprogrammets målsättning om minst 85 procent.

– Att vi ser en sådan positiv utveckling inom just dessa områden är extra glädjande, säger Gunilla Gunnarsson, ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan och cancersamordnare på SKL. Det visar att nationella cancerstrategin och de senaste årens överenskommelser och utvecklingsinsatser nu börjar ge resultat.

Bra kan bli ännu bättre

Resultaten inom bröstcancervården visar att förbättring är möjlig även då utgångsläget är gott. Vid bröstcanceroperationer används allt oftare så kallad sentinel node-teknik för att identifiera fall som kräver fullständig operation med lymfkörtelutrymning. Socialstyrelsens mål på 80 procent uppnås nu av samtliga landsting, med en variation på 86-98 procent.

För långa väntetider och för stora skillnader

Rapporten visar också att det finns utrymme och behov av fortsatt förbättring.

  • 51 procent av alla njurcancerpatienter med en tumör på 4 cm eller mindre  opererades 2012-2013 med njursparande teknik. År 2005 var motsvande andel 21  procent, men variationen mellan landstingen är stor och ligger mellan 10 och 83  procent.
  • Andelen patienter som bedöms i multidisciplinära konferenser varierar också  stort såväl mellan cancerdiagnoser (52-98 procent) som mellan olika landsting  (10-99 procent).

– Att väntetiderna är för långa är dess värre heller ingen nyhet. Det är ett problem vi tar på stort allvar. Vi diskuterar nu med regeringen om hur satsningen på att införa ett nytt arbetssätt med så kallade standardiserade vårdförlopp ska utformas, säger Gunilla Gunnarsson. Med målet en mer patientfokuserad och jämlik cancervård ska standardiserade vårdförlopp göra vägen genom vården både snabbare och tydligare för alla patienter i hela landet.