Målstyrda missiler mot farliga cancerceller

Målstyrda missiler mot farliga cancerceller
Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits länge inom cancerforskningen, men som varit svår att genomföra. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu tagit ett avgörande steg på vägen.
– Vi har arbetat i flera år för att lära oss vilka målproteiner på cancercellernas yta som kan användas för att hjälpa ”missilerna” in i cellen. Det har varit en komplicerad metodutveckling som vi är mycket glada åt att ha lyckats med, säger

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi. Den forskargrupp han leder har just publicerat en artikel om den nya metoden i tidskriften Nature Communications.

Mattias Belting beskriver det inre av en cancertumör som en ogästvänlig miljö. Tumörens snabba celldelning leder till syrebrist, lågt pH och brist på näringsämnen. I den miljön dör somliga celler av sig själva, medan andra går att döda med strålning, cellgifter eller immunterapi. Men de celler som anpassar sig och överlever är extra farliga.

– Vi kallar dem stressade celler, och de är kända för att vara aggressiva och oemottagliga för den vanliga cancerbehandlingen. Det är dem vi måste hitta nya sätt att angripa, förklarar Mattias Belting.

Lundaforskarna har kartlagt de tusentals proteinerna på ytan av en vanlig cancercell respektive en cancercell som stressas av syrebrist. De har också funnit ett speciellt protein (caveolin-1) som fungerar som en ”portvakt” och hindrar många av ytproteinerna från att ta sig in i stressade cancerceller.

I nästa steg har forskarna identifierat ett 30-tal målproteiner som finns i stora mängder på ytan av stressade cancerceller, och som också har förmågan att effektivt ta sig förbi ”portvakten” och transporteras in i cellerna. Mot ett av dessa proteiner har de lyckats rikta en giftladdad missil i form av en antikropp kopplad till ett cellgift. Denna kunde ta sig in enbart i stressade celler och döda dem, medan andra celler klarade sig oskadade.

– Det viktigaste i våra resultat är att vi inte bara identifierat proteinerna på de stressade cancercellerna, utan också vilka av dem som kan användas som mål för att få in läkemedel i cellerna, säger Erika Bourseau-Guilmain som är studiens förstaförfattare.

Intresset för gruppens forskning har varit mycket stort. Metoden och några målproteiner är noga beskrivna i artikeln i Nature Communications, vilket gör att andra forskargrupper kan bygga vidare på lundagruppens grund.

– Vi själva vill gå vidare med övriga målproteiner. Vi vill också studera andra typer av stress för att hitta fler möjliga målproteiner för läkemedelsutveckling, säger Mattias Belting.

Lundaforskarnas arbete har gjorts med celler från bland annat glioblastom, en svårbehandlad form av hjärntumör. De tror dock att ”missilmetoden” kan användas inte bara mot denna utan mot många andra – kanske alla – typer av solid cancer, eftersom stressade cancerceller finns i alla farliga cancerformer.

Se explainer video (engelska)
https://www.youtube.com/watch?v=zvIMkLqX7xg