Individualiserad behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel

Individualiserad behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel

Lundaforskarna Anna Sundlöv och Katarina Sjögreen-Gleisner som har tagit fram en metod för att individualisera behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel – genom att avbilda läkemedlet inne i patienten. Metoden gör att läkarna kan räkna ut vilka stråldoser man uppnår i tumören respektive i friska organ och på så vis hålla sig under risknivåer för skada. Deras publikation har utsetts av tidskriften EJNMMI till årets bästa.

Tack vare att forskarna kunde förenkla bildtagningsprotokollet minskade antalet bildtagningar från fyra till ett tillfälle per patient och behandling, med bibehållen kvalitet.

Anna Sundlöv, doktorand vid Lunds universitet och cancerläkare vid Skånes universitetssjukhus är försteförfattare till artikeln och den som kommer att ta emot priset den 13 oktober på EANM’s kongress i Barcelona.

Anna Sundlöv arbetar i sin kliniska vardag med radioaktiva läkemedel för att behandla tumörer. Det radioaktiva, målsökande läkemedlet ges till patienten i droppform och söker sig sedan via blodet till sin måltavla, i det här fallet en receptortyp som sitter på tumörcellerna. Väl inne i tumörcellerna avger det sedan sin celldödande strålning. En fördel med dessa radioaktiva läkemedel är att de kan användas både för behandling och för avbildning, så kallad ”theranostics” (se fakta).

Räknar ut vilka stråldoser man uppnår
– Med avbildning är det möjligt att följa vart läkemedlet tar vägen i patienten och mäta dess effekt i kroppen. Från bilderna kan man räkna ut vilka stråldoser man uppnår i tumören och friska organ – framför allt njurarna – som riskerar att skadas om de får för mycket strålning, förklarar Anna Sundlöv.

Det gäller att attackera tumören med så hög stråldos som möjligt, men samtidigt hålla sig under risknivåerna för friska organ och vävnader.
Samarbetet mellan medicinsk strålningsfysik vid universitetet och onkologi vid sjukhuset har pågått i drygt 20 års tid. Tillsammans har man systematiskt arbetat för att förbättra metoder för hur man kan planera cancerbehandlingen.

Individualiserad behandling
Läkemedlet som de undersökt i studien är baserat på den aktiva substansen 177Lu-DOTATATE och godkändes nyligen för behandling av neuroendokrina tumörer av de amerikanska och europeiska läkemedelsverken.
– Då man kliniskt prövade läkemedlet utnyttjades inte möjligheten att med bildbaserad dosimetri undersöka hur man kliniskt kan gå tillväga för att individualisera behandlingen. Det har vi nu gjort i studien, säger Katarina Sjögreen Gleisner, universitetslektor i strålningsfysik vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

Varannan månad fick de 103 patienterna som ingick i studien behandling med 177Lutetium-DOTATATE mot sin spridda neuroendokrina tumör. Efter varje behandling togs bilder vid fyra olika tillfällen under en veckas tid. Ett arbetsintensivt och resursintensivt tillvägagångssätt som dessutom är knöligt för patienterna, som behöver ta sig till sjukhuset flera gånger i veckan. Men utifrån bildunderlaget i databasen har forskarna sedan räknat på hur man kan behålla exaktheten i dosberäkningarna samtidigt som man förenklar tillvägagångssättet. Resultatet i studien minskade antalet bildtagningar från fyra till ett tillfälle per patient och behandling.
– Det här gör att man i den kliniska vardagen kan använda avbildning som ett sätt att individualisera behandlingen, säger Anna Sundlöv.

Artikeln ”Feasibility of simplifying renal dosimetry in 177Lu peptide receptor radionuclide therapy”
EJNMMI Physics 2018.