31 månaders överlevnad vid spridd bröstcancer

Medianöverlevnaden hos kvinnor med spridd hormonpositiv bröstcancer var 31 månader vid behandling med Afinitor i kombination med exemestan. Det visar data som presenteras vid Europas största bröstcancerkongress som just nu pågår i Glasgow.

– För de här hårt drabbade kvinnorna är varje extra månad i livet guld värd. Det får jag ständiga bevis för, och det gäller självklart också kvinnornas familjer, säger Elisabet Lidbrink, överläkare på den onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

I Sverige drabbas omkring 1 500 kvinnor per år av spridd bröstcancer. Majoriteten av dessa har hormonpositiv bröstcancer som kräver antihormonell behandling, men dessa läkemedel förlorar så småningom sin effekt varpå sjukdomen skjuter fart igen.

År 2012 godkändes mTOR-hämmaren Afinitor för behandling av spridd bröstcancer. Läkemedlet ges i kombination med antihormonell behandling. Till grund för godkännandet låg den stora studien BOLERO-2 i vilken man kunde visa att Afinitor mer än fördubblade den progressionsfria överlevnaden, det vill säga tiden utan försämring; 7,8 månader för de kvinnor som fick Afinitor i kombination med exemestan jämfört med 3,2 månader för dem som enbart fick exemestan. Denna fördel har senare visats bli ännu större om läkemedlen ges som första behandling efter att spridningen upptäckts, 15,2 månader jämfört med 4,2 månader, med bibehållen hälsorelaterad livskvalitet.

Vid kongressen 9th European Breast Cancer Conference (EBCC-9) i Glasgow presenteras för första gången data för total överlevnad (overall survival) för mTOR-hämmaren Afinitor vid spridd hormonpositiv, HER2-negativ bröstcancer. Resultaten visar på en överlevnadsfördel på 4,4 månader jämfört med enbart antihormonell behandling. OS-data uppnådde inte statistisk signifikans, men professor Martine Piccart betonade i sin presentation att överlevnadsfördelen trots detta måste anses vara kliniskt meningsfull. Totalt sett visar de nu presenterade data på 31 månaders överlevnad – den längsta som någonsin observerats kvinnor vars bröstcancer har fortsatt att utvecklas trots behandling med aromatashämmare.

– Lika viktigt som de extra månaderna är den bibehållna livskvaliteten under behandlingstiden, säger Elisabet Lidbrink. Som läkare känns det väldigt tillfredsställande att kunna hjälpa de här kvinnorna att faktiskt orka leva trots en spridd cancersjukdom – inte bara hålla sig vid liv.

Fakta om BOLERO-2
I BOLERO-2 deltog drygt 700 kvinnor på 189 sjukhus världen över, däribland Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karolinska Universitetssjukhuset.

BOLERO-2 är en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad fas III-studie, där Afinitor (everolimus) i kombination med exemestan jämförs med placebo plus exemestan för kvinnor efter klimakteriet med hormonpositiv lokalt avancerad eller spridd bröstcancer vars sjukdom har fortsatt att utvecklas trots behandling med aromatashämmare (letrozol eller anastrozol).

Studiedeltagarna lottades (2:1) till behandling med antingen everolimus 10 mg per dag plus exemestan 25 mg per dag, eller placebo (overksamma tabletter) plus exemestan 25 mg/dag. Det primära målet var progressionsfri överlevnad. Sekundära mål var total överlevnad, responsfrekvens, biverkningar, livskvalitet och klinisk nytta.

Studien fick avbrytas i förtid efter att interimsresultat visat att det primära målet hade uppnåtts, det vill säga att kvinnor som får Afinitor lever längre utan att sjukdomen fortskrider. Mot denna bakgrund ansågs det oetiskt att fortsätta ge placebo till de kvinnor som inte fick Afinitor i studien.

BOLERO-2 ingår i det stora kliniska forskningsprogrammet BOLERO (Breast cancer trials of OraL EveROlimus), som under flera år utvärderat säkerhet och effekt för mTOR-hämmaren Afinitor vid spridd bröstcancer.