Fler patologer och nya arbetssätt på Karolinska

Ett regionalt kunskapscentrum för patologi och cytologi startar på Karolinska Universitetssjukhuset efter sommaren och åtta nya ST-tjänster inom patologi inrättas.

– Det här är verkligen efterlängtat, det innebär i förlängningen en ökad tillgänglighet och snabbare provsvar för våra patienter, säger Mikael Björnstedt, professor och verksamhetschef för Klinisk patologi/cytologi, Karolinska Universitetslaboratoriet samt specialissakkunnig (SPESAK) inom patologi/cytologi inom SLL.

Idag råder det stor brist på patologer och cytologer. Det innebär bland annat risk för förseningar av diagnos och behandling av cancersjukdomar. Det råder även brist på andra kompetenser som exempelvis biomedicinska analytiker och medicinska sekreterare. Regeringens satsning på kortare väntetider inom cancervården med standardiserade vårdförlopp ställer också högre krav på snabba svar från patologer och cytologer.

– Vi behöver bland annat prioritera arbetet med att se till att de standardiserade vårdförloppen inom cancer kan implementeras. Väntetiderna för svar ska minska till tre dagar för vissa typer av prover. För att få till det måste vi till exempel samordna och ta fram gemensamma standardiserade protokoll för en effektiv och jämlik diagnostik hos alla laboratorier i länet, säger Mikael Björnstedt.

Det regionala kunskapscentrumet beräknas starta efter sommaren 2015. Det ska bli ett sexårigt projekt som kan fungera som modell för andra bristspecialiteter inom sjukvården. Centrumet ska verka på uppdrag av Stockholms läns landsting och drivas av Karolinska Universitetslaboratoriet samt samverka med övriga laboratorieleverantörer.

Fakta:

Regionalt kunskapscentrum för patologi och cytologi ska

• Samordna regionens arbete med att utveckla en lättillgänglig och avancerad diagnostisk service

• Bilda nätverk för att bättre tillvarata den samlade kompetensen regionalt med hjälp av digitalt stöd. Säkerställa tillgången på 30 stycken ST-tjänster för patologer årligen mot nuvarande 22 i samarbete med alla laboratorieverksamheter

• Verka för task-shifting, det vill säga att vissa uppgifter utförs av andra kompetenser än brukligt

• Fungera som kunskapsbank och driva forskning, utveckling och utbildning inom diagnostisk service samt verka för ökat antal kvalitativa obduktioner