Fler läkemedel behövs till utsatt grupp med lungcancer

Fler läkemedel behövs till utsatt grupp med lungcancer

ALK-positiv icke-småcellig lungcancer är en ovanlig cancerform som oftare drabbar yngre varav många aldrig rökt. En typ av målinriktat läkemedel, så kallade ALK-hämmare, kan fördröja sjukdomens förlopp. Trots denna och andra behandlingar, får ungefär hälften även metastaser i hjärnan. Det finns ett stort behov av nya alternativ inom denna grupp av läkemedel eftersom tumören riskerar att utveckla resistens mot nuvarande behandling. Läkemedlet Alecensa visar positiva resultat för patienter med denna svåra cancerform.

Ungefär fem procent av dem som drabbas av icke-småcellig lungcancer får så kallad ALK-positiv lungcancer. I Sverige motsvarar det knappt 100 personer om året. Vid denna cancerform har det uppstått en genetisk avvikelse som innebär att det produceras ett särskilt protein som stimulerar tumörtillväxt. ALK-hämmande läkemedel riktar in sig på att blockera aktiviteten hos detta abnorma protein och därmed dämpa cancercellernas tillväxt.

– ALK-positiv icke-småcellig lungcancer drabbar oftare yngre varav många inte har rökt. Det är en sjukdom med snabbt förlopp som ofta upptäcks först när sjukdomen hunnit sprida sig till andra organ. Om tumören utvecklar resistens mot behandlingen är det oerhört viktigt att kunna sätta in en annan behandling, säger Mira Ernkvist, medicinsk terapiområdeschef på Roche.

Fördröjer sjukdomsutveckling

Inom kort presenteras data från två fas III studier som förstärker beläggen för att Alecensa förlänger tiden till att sjukdomen förvärras. I den ena (ALEX-studien) har man jämfört effekten av Alecensa med dagens standardbehandling, ALK-hämmaren crizotinib, som första behandling av ALK-positiva patienter. Resultaten visar att Alecensa signifikant förlängde tiden till att sjukdomen förvärrades (progressionsfri överlevnad) jämfört med crizotinib.

I den andra studien (ALUR-studien) jämfördes Alecensa med cytostatikabehandling hos patienter med spridd ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som tidigare behandlats med både cytostatika och crizotinib men vars sjukdom ändå fortsatt att förvärras. Alecensa visade sig signifikant förlänga tiden fram till dess att sjukdomen började försämras jämfört med enbart cytostatika. Resultaten från ALUR anses viktiga eftersom flertalet patienter med ALK-positiv icke- småcellig lungcancer blir resistenta mot standardbehandlingen med crizotinib inom ett år. (1) Därför finns stort behov av fler behandlingsalternativ för denna utsatta patientgrupp.

Hjärnmetastaser

Alecensa är i dag godkänt i bland annat USA och EU för behandling av patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer när crizotinib inte längre har effekt. Över hälften av patienterna med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer får metastaser i hjärnan inom ett år, trots att de får behandling mot sin cancer. I de två fas II-studierna, som ligger till grund för godkännandet av Alecensa från EMA (European Medical Agency), hade cirka 60 procent av patienterna spridning till hjärnan redan vid behandlingsstart och 64 procent fick behandlingssvar med tumörkrympning (hos patienter med mätbara hjärnmetastaser). Behandlingssvaret stod sig i median i drygt elva månader.

Om lungcancer

Omkring 4 000 personer i Sverige får lungcancer varje år och det är den cancerform som tar flest liv. Icke-småcellig lungcancer står för omkring 85 procent av all lungcancer. I dag insjuknar fler kvinnor än män och fler kvinnor dör i lungcancer än bröstcancer. Samtidigt har omkring 15 procent av de kvinnor som får lungcancer aldrig rökt. Det finns också en rad undergrupper som utmärks av specifika mutationer som bidrar till cancercellernas tillväxt varav ALK är en. Att veta till vilken undergrupp tumören ska räknas är viktigt för att kunna sätta in effektivast möjliga behandling med läkemedel som slår mot just denna avvikelse.

Referenser

(1) Ghandi et al. Journal of Clinical Oncology. 33,2015 (suppl; abstract 8019).