Extra kromosomer bakom viss barnleukemi

En fördubbling eller tredubbling av vissa kromosomer är den genetiska förändring som ligger bakom en vanlig typ av akut lymfatisk leukemi, ALL, hos barn. De patienter som ingått i studien hade i genomsnitt 55 kromosomer i sina sjuka celler, i stället för de 46 kromosomer som är normalt för människor. Det visar en forskargrupp i klinisk genetik vid Lunds universitet i en artikel i Nature Genetics.

De extra kromosomerna finns bara i själva cancercellerna. Just i dessa celler har fördubblingar uppstått som gett cellerna 8-10 kromosomer för mycket.

Forskarna har studerat leukemiceller från 51 barn med hjälp av bland annat tekniken ”Next Generation Sequencing”, där alla cellernas gener kan undersökas på samma gång. Studien visade att samtliga patienter hade för många kromosomer, medan antalet mutationer av andra slag var litet.

– Det fanns till och med de som inte hade några andra mutationer alls. Detta visar att ”vanliga” mutationer inte behöver spela in för uppkomsten av ALL hos barn, säger docent Kajsa Paulsson som är försteförfattare till studien.

Hon tror att senare tillkommande mutationer eller epigenetiska förändringar kan bidra till sjukdomens utveckling, men att det är de extra kromosomerna som utgör dess första steg. Detta stämmer med andra studier som tytt på att extra kromosomer finns redan på fosterstadiet hos barn med ALL.

Lundastudien visar också att mutationerna i patienternas celler är av den spontana typen, dvs. inte beror på miljöfaktorer som gifter eller strålning.

– Föräldrar frågar oss ofta om deras barns sjukdom beror på något fel de själva gjort. Här kan vi alltså med säkerhet svara nej. Det är bara slump och otur som ligger bakom sjukdomens uppkomst, säger professorn i klinisk genetik Bertil Johansson.

Omkring 100 fall av akut lymfatisk leukemi inträffar varje år i Sverige. Sjukdomen kan drabba även vuxna, men förekommer oftare hos barn, där det är den vanligaste tumörsjukdomen. De flesta klarar sig, men ett fåtal av barnen får återfall och då är prognosen dålig.

För de barn som får återfall skulle lundaforskarnas fynd kunna innebära nya möjligheter, tror Bertil Johansson och Kajsa Paulsson. De genmutationer man hittat i patienternas celler förekommer nämligen även vid andra cancerformer. Därför håller flera läkemedelsföretag på att utveckla läkemedel som ska blockera effekterna av dessa mutationer.

En annan forskargrupp vid Klinisk genetik deltog tidigare i år i en annan Nature Genetics-publikation om ALL. Den studien inriktade sig på leukemi hos spädbarn. Denna form av ALL som kännetecknas av andra typer av mutationer, och har mycket sällan några extra kromosomer.

Publikation

”The genomic landscape of high hyperdiploid childhood acute lymphoblastic leukemia”
Kajsa Paulsson, Henrik Lilljebjörn, Andrea Biloglav, Linda Olsson, Marianne Rissler, Anders Castor, Gisela Barbany, Linda Fogelstrand, Ann Nordgren, Helene Sjögren, Thoas Fioretos, Bertil Johansson.
Nature Genetics, online 11 maj 2015

För mer information
Kajsa Paulsson, docent, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet: mobil 0702-15 09 12, tel 046-2226995, kajsa.paulsson@med.lu.se
Bertil Johansson, professor, Instutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet: tel 046-2228256, bertil.johansson@med.lu.se