Artiklar
Här hittar du artiklar från tidskriften Onkologi i Sverige som utkommer sex gånger om året. Önskar du prenumerera på papperstidningen mejla till [email protected].
För att prenumerera på tidningen som en blädderbar pdf: Prenumerera här.
Av INGEMAR ERNBERG, LUIGI DE PETRIS, CLAES KARLSSON, JEFFREY YACHNIN, GIUSEPPE MASUCCI
16 jun 2020
Etiketter: cancersjukvården, CLAES KARLSSON, GIUSEPPE MASUCCI, Ingemar Ernberg, JEFFREY YACHNIN, Luigi De Petris, pandemin
Covid-19-pandemin kräver omfattande anpassning av cancersjukvården. Cancerpatienter utgör en av riskgrupperna försvåra komplikationer om de skulle smittas av covid-19. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste patienterna därför skyddas från infektionen. Den kliniska cancerforskningen påverkas naturligtvis också av covid-19-pandemin. Forskare och läkare inom PCM-programmet (Personalised/ Precision Cancer Medicine) vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (K) har medverkat i en europeisk kartläggning av tidiga åtgärder under pandemin för att minimera riskerna inom cancersjukvården, tillsammans med sex ledande cancercentra i Europa. Här sammanfattas studien, som publicerats i sin helhet i Nature Medicine1, av professor Ingemar Ernberg med flera experter.
Läs mer...
De senaste månaderna har varit omtumlande för hela världen, allt eftersom pandemin har fortskridit. I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar kring en del märkliga fenomen i tider som dessa.
Läs mer...
Flera regioner menar att det finns risk för en ökning av allvarligt sjuka patienter på grund av färre remisser och stoppad bröstcancerscreening. Men cancervården har också till stor del kunnat fortsätta som vanligt och goda krafter har mobiliserats hos både sjukvården och patienterna. Onkologi i Sverige sammanfattar här synpunkter och erfarenheter från samtliga regioner.
Läs mer...
Att leva utan hopp är att upphöra att leva, skrev Fyodor Dostoyevsky (1821–1881). Denna tanke kan de flesta erfarna läkare bekräfta eller kan i vart fall berätta om hur fort det gått utför sedan en patient inte längre sett någon mening med att leva vidare. Den semantiska förklaringen till ordet hopp är enligt Wikipedia ”en kombination av längtan efter något och en förväntan om att en gång få mottaga det”. Enligt katolsk tro är hoppet nedlagt i människors hjärtan av Gud, varför hoppet ingår i de så kallade gudomliga dygderna. Som cancerläkare upplever man emellertid inte alltid hoppet som så gudomligt, men man lär sig att hoppet inte kan definieras av en person eftersom det ändrar sig beroende på i vilken situation man är. Låt oss beskriva olika hopp hos en genomsnittlig patient med exokrin pankreascancer där sjukdomen visar sig vara i ett inte botbart stadium.
Läs mer...
Tillgången till kunskap och nationella kunskapsstöd inom den palliativa vården har tydligt förbättrats under de tio åren med nationella cancerstrategin. Tyvärr har det inte resulterat i att patienternas behov av palliativ vård och omvårdad tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Det menar Christiane Ricken, specialist i gynekologi, obstetrik och palliativ medicin och överläkare i de palliativa teamen i Karlstad, Säffle och Kristinehamn. Christiane Ricken är även läkarchef vid onkologikliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och processledare för palliativ vård i RCC Uppsala-Örebro. Hon anser att utvecklingen inom den palliativa vården gått och går alldeles för långsamt och att det nu är dags att öka tempot ordentligt.
Läs mer...