Cancerfonden delar ut 383 miljoner kronor till svensk cancerforskning

– Det är fantastiskt att i år igen kunna dela ut ett rekordstort anslag till svensk cancerforskning. Tack vare gåvor från privatpersoner och företag får nu fler forskare möjligheten att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla cancer, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfondens forskningsnämnd arbetar för att höja anslagsnivåerna för att forskarna ska kunna arbeta mer långsiktigt. De som får störst anslag, 2 250 000 per år i tre år, är Christer Betsholtz vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. som forskar om hjärntumörer och Thomas Helleday (KI) som studerar om cancercellernas DNA-reparationssystem kan bli en ny måltavla för läkemedel mot cancer.

– En stark trend i år är forskning kring nya biomarkörer, det vill säga prover från blod, andra kroppsvätskor eller från celler som kan informera om det finns tumörceller i kroppen. Detta är viktig forskning både för att ställa tidig diagnos och för att styra behandling, avslutar Klas Kärre.

Fördelning per lärosäte:

  • Karolinska institutet: 163 miljoner kronor varav 64,6 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Lunds universitet: 64 miljoner kronor varav 23,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Göteborgs universitet: 50,5 miljoner kronor varav 21,4 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Linköpings universitet: 14,6 miljoner kronor varav 3,4 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Örebro universitet: 1,6 miljoner kronor varav 600 000 kronor i nya beviljade anslag
  • Uppsala universitet: 50 miljoner kronor varav 15,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Umeå universitet: 21,4 miljoner kronor varav 6 miljoner kronor i nya beviljade anslag
  • Övriga universitet: 9,7 miljoner kronor varav 4 miljoner kronor i nya beviljade anslag

Forskningsmedlen fördelas som följer:

  • 47 procent till grundforskning – ­forskning som har betydelse för cancerns grundläggande mekanismer
  • 32 procent till translationell forskning – benämning för forskning som överbryggar grundforskning och klinisk forskning
  • 12 procent till klinisk forskning – patientnära forskning i vården
  • 8 procent till epidemiologisk forskning – forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer
  • 1 procent till vårdforskning – forskning om prevention, vård och rehabilitering