Cancer toppar klinisk forskning på Akademiska

– Stora volymer klinisk forskning har flera fördelar. Patienterna får tillgång till nya behandlingar och noggrann uppföljning både fysiskt och psykiskt samtidigt som sjukhuset kan ligga i framkant och utveckla arbetssätt och metoder, det som också kallas värdebaserad vård och som Akademiska sjukhuset nu inför på bred front. Dessutom är det ekonomiskt gynnsamt eftersom vi får tillgång till de senaste läkemedlen kostnadsfritt, säger Henrik Lindman, överläkare i onkologi och medicinskt ansvarig för den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE, på Akademiska sjukhuset.

På Akademiska samordnas all klinisk forskning inom cancerområdet från kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, den största enheten för patientstudier som är en av landets ledande forskningsenheter inom detta område. Historiskt har forskningen på sjukhuset bland annat utmärkt sig inom tjock- och ändtarmscancer. Idag är flertalet patientstudier inriktade på nya läkemedel och finansieras av industrin, men det pågår även studier i tidig fas i nära samarbete med Uppsala universitet med egen finansiering. Nyligen bildades en speciell enhet inom KFUE driva och koordinera Uppsalaledda nationella och internationella multicenterstudier, Clinical Trials Office (CTO).

– I takt med att byråkratin kring kliniska studier vuxit de senaste 10-15 åren har det blivit helt nödvändigt med stödteam som sköter det administrativa och säkrar/validerar data. Härigenom sparar vi tid och kan arbeta effektivare, framhåller Henrik Lindman.

Han betonar vikten av en kombination av uppdragsforskning, finansierad av läkemedelsindustrin, och akademisk egenfinansierad klinisk forskning, både ur patientens och vårdgivarens synvinkel. Ett exempel är studier där man utvärderar om antalet behandlingar kan minskas med likvärdigt resultat, forskning som industrin inte är så intresserad av att finansiera.

– Vi inväntar nu resultat av flera jämförande studier som rör bland annat bröst- och tjocktarmscancer. För patienten skulle kortare behandlingstid både innebära lägre risk för biverkningar och chans till snabbare återgång i arbete. För sjukhuset skulle det betyda stora besparingar, avrundar han.