Blodstamcellers beteende förändras efter en transplantation

Benmärgstransplantation används idag som en behandlingsmetod för olika blodsjukdomar och innebär att blodstamceller från en donator ersätter och bygger upp patientens eget blodsystem. Nu visar ny forskning från Lunds universitet, att blodstamcellers beteende förändras efter en transplantation. De delar sig oftare än normalt och fortsätter att dela sig även när det nya blodsystemet är uppbyggt. Celldelningsprocessen påverkas också av mängden stamceller som transplanteras – ju färre stamceller desto högre delningsfrekvens.
En förutsättning för en lyckad benmärgstransplantation är att de transplanterade stamcellerna börjar dela sig och ge upphov till blodets alla mogna celler. Nu visar dock nya studier på möss att blodstamcellers beteende förändras efter en transplantation. Petter Säwén, doktorand vid Institutionen för laboratoriemedicin förklarar:

– Normalt delar sig stamceller väldigt sällan, något som förändras vid en transplantation. Vad vi nu har sett är att stamcellernas celldelningshastighet påverkas också långt efter att det nya blodsystemet är återuppbyggt.

Studien som nu publiceras i Cell Reports visade också att ju färre stamceller som transplanterades desto högre är celldelningshastigheten.

– Eftersom stamceller normalt delar sig sakta är risken för skador på deras genom små. Om stamceller börjar dela sig oftare ökar risken att det uppstår skador på genomet och därmed också att cancerceller kan bildas.

Baserat på resultatet i studien är det bättre att transplantera en högre dos stamceller för att få ner celldelningshastigheten.

– Klinisk erfarenhet från benmärgstransplantation i människor har tidigare pekat på flera positiva effekter av högre doser av transplanterade stamceller, och våra resultat hjälper nu till att förklara varför det är så, säger Petter Säwén.

Han har också studerat hur cellgifter påverkar stamcellerna och funnit att de är relativt opåverkade vid en cellgiftsbehandling, medan däremot stamcellernas närmaste avkomma, de så kallade multipotenta progenitorerna (MPP), försvinner från benmärgen:

– MPPs delar sig betydligt snabbare än stamceller efter en cellgiftsbehandling. I samband med denna accelerering av celldelning utvecklas MPPs också till mer mogna celler och lämnar sin normala hemvist i benmärgen, för att bygga upp blodsystemet ute i kroppen.

Mogna blodceller finns i kroppens olika vävnader och behövs för att skydda och bygga upp kroppen medan blodstamcellerna återfinns endast i benmärgen.

– MPPs reservoarkapacitet för återbildning av blodceller i samband med cellgiftsbehandling av människor är ännu okänd, men kan vara terapeutiskt väldigt relevant då blodcellsbrist är en allvarlig biverkning av cellgifter, avslutar Petter Säwén.

Vetenskaplig publikation
”Mitotic History Reveals Distinct Stem Cell Populations and Their Contributions to Hematopoiesis”
Petter Säwén, Stefan Lang, Derrick J. Rossi, Shamit Soneji, David Bryder.
Cell Reports,http://dx.doi.org/10.1016/j.celrep.2016.02.073

För mer information om studien kontakta:
Petter Säwén, doktorand vid Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, Lunds universitet tel: 046-222 03 13, 0705-475556, petter.sawen@med.lu.se