Kön bör i högre grad styra behandling vid mantelcellslymfom

Kön bör i högre grad styra behandling vid mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom drabbar oftast personer över 65 år. Drygt fyra av tio som får diagnosen har redan andra sjukdomar vilket gör det svårare att tolerera gängse behandling med cytostatika och antikroppar. Nästan alla män dör av lymfomet medan kvinnor som i medel är lite äldre vid sjukdomsdebut oftare dör av andra sjukdomar såsom hjärtsjukdom eller diabetes. Därför bör behandlingen anpassas även efter kön, enligt en ny forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, i samarbete med forskare vid Karolinska universitetssjukhuset och Lunds universitet.

– En slutsats av resultaten är att behandlande läkare bör ta hänsyn till även annan sjuklighet som de som drabbas av mantelcellslymfom kan ha, och att detta skilde sig åt mellan män och kvinnor. Både män och kvinnor med besvär av lymfomet bör behandlas för det även om de är sjuka av andra sjukdomar. Däremot indikerar studien att man i högre utsträckning kan vänta med behandlingsstart för kvinnor som ännu inte har besvär av lymfomet, säger Ingrid Glimelius, cancerläkare på Akademiska sjukhuset och ansvarig för den aktuella studien.

I Sverige diagnostiseras ungefär 140 personer årligen med mantelcellslymfom, en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom. Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna. Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män. Förutom ålder och kön finns misstankar om att genomgångna infektioner av olika slag kan vara en riskfaktor. Den vanligaste behandlingen är en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.

I studien, som nyligen publicerades i British Journal of Haematology, har forskarna utgått från svenska lymfomregistret och inkluderat samtliga patienter som fått diagnosen mantelcellslymfom under perioden 2000-2014. Det främsta syftet har varit att undersöka hur patienterna mår när de får diagnosen och hur andra sjukdomar påverkar val av behandling, men också hur det går för patienterna.

– Studien visar att 44 procent av patienterna även har andra sjukdomar, främst diabetes, hjärtsjukdom eller prostatacancer, vilket gör det svårare att tolerera cancerbehandlingen. Vi ser också att nästan alla män som drabbas av mantelcellslymfom dör av sitt lymfom, medan de kvinnor som vid debuten även hade andra sjukdomar i betydligt högre grad dör av dessa än av lymfomet. Detta bör vägas in i beslut om behandling och när den ska sättas in, framhåller Ingrid Glimelius.

Hon är en av 32 Uppsalaforskare som under hösten fick dela på ett anslag på 125 mkr från Cancerfonden. Ingrid Glimelius erhöll 2,4 miljoner för åren 2020-2022 som framförallt ska användas för forskning på biologi, behandling och sidoeffekter vid mantelcellslymfom.

– Anslaget är ett viktigt stöd för fortsatta registerstudier. Det bidrar också till fortsatta behandlingsstudier för mantelcellslymfom som pågår vid Akademiska sjukhuset. För nästan alla patienter som insjuknar med mantelcellslymfom finns idag en möjlig behandlingsstudie att delta i där nya läkemedel testas. Vi tar emot patienter från hela regionen och i vissa fall även från andra delar av landet, avrundar hon.

Studien publicerades i British Journal of Haematology 13 november 2019, se länk nedan!

För mer information, kontakta:
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, tel: 018-611 18 52 eller 070-2253912, e-post: ingrid.glimelius@igp.uu.se