Barncancerfonden satsar på forskning som ska hjälpa överlevare

Barncancerfonden satsar på forskning som ska hjälpa överlevare

Överlevnaden i barncancer har ökat drastiskt de senaste 40 åren, från 25 procent i början av 70-talet till 80 procent i dag. Även om utvecklingen är mycket positiv innebär de tuffa behandlingarna att en stor del av överlevarna drabbas av komplikationer senare i livet. Det kan till exempel handla om benskörhet, diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar och nedsatt kognitiv förmåga till följd av cellgifter och strålning. Många har också svårt att få barn på grund av minskad fertilitet.

– Vi har kommit en lång bit på väg vad gäller att rädda livet på barn som drabbas av cancer men större satsningar behövs för att stötta överlevarna och ge dem möjlighet att leva ett gott liv, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

I Barncancerfondens stora vårutlysning delas närmare 80 miljoner ut till olika forskningsprojekt runt om i landet. Knappt 4 miljoner går till två forskare som fokuserar på så kallade seneffekter hos överlevare av barncancer.

Kartläggning av risker med cancerbehandling
Anna Sällfors Holmqvist, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet har tilldelats ett ettårigt postdoc-anslag för att kunna forska vid University of Alabama i Birmingham, USA.

– Syftet med projektet är att bidra till ökad kunskap om sena komplikationer hos barn som överlever cancer. Det behövs för att vi ska kunna optimera långtidsuppföljningen efter barncancer och i förlängningen utforma behandlingsrutiner som minimerar mängden sena komplikationer, säger Anna Sällfors Holmqvist.

Anna Sällfors Holmqvist kommer i ett av delprojekten att undersöka vilka typer av cancerbehandlingar som ökar risken för att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Hon kommer också att kartlägga riskfaktorer för förtidig död hos barn som behandlats med stamcellstransplantation vid tre olika amerikanska sjukhus.

Stamceller kan ge hopp om fertilitet
Jan-Bernd Stukenborg, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm, har beviljats en fyraårig tjänst som forskarassistent där han inom projektet Nordfertil kommer att utveckla nya metoder för att odla och framställa mogna könsceller. Trots intensiv forskning råder stor okunskap kring hur omogna stamceller utvecklas till färdiga könsceller. Det gör projektet till en extra stor utmaning.

Män och pojkar som drabbas av cancer efter puberteten har möjligheten att frysa ner sperma för att senare i livet kunna bli pappor men för pojkar som drabbas innan könscellerna mognat är detta inte möjligt.– Vi befinner oss precis i början av projektet men vi hoppas att det ska ge oss svar som på längre sikt kan leda till framsteg inom det här området, säger Jan-Bernd Stukenborg.

Barncancerfonden fortsätter att vara den enskilt största finansiären av svensk barncancerforskning. Sedan Barncancerfonden bildades för drygt 30 år sedan har över två miljarder kronor gått till den svenska forskningen om barncancer. Tre gånger om året utlyser Barncancerfonden medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens forskningsnämnder.

Fakta om anslagsomgången
Totalt beviljat: 79 275 457 kr

Totalt antal ansökningar: 121 st

Totalt sökt: 287 458 615 kr

På Barncancerfondens webbplats finns en fullständig förteckning av alla forskare och projekt som har beviljats anslag. Där finns även information om vilka övriga anslag som forskare kan söka under 2016.