5 miljoner till forskning om kopplingen mellan barncancer och hjärtsjukdomar

5 miljoner till forskning om kopplingen mellan barncancer och hjärtsjukdomar
Idag finns inte tillräcklig forskning om sambandet mellan medfött hjärtfel och barncancer samt mellan barncancer och hjärt-kärlsjukdom. Därför delar Barncancerfonden och Hjärt-Lungfonden nu tillsammans ut 5 miljoner kronor i forskningsanslag till fyra forskare som ska driva denna forskning vidare.

Upp till en tredjedel av de barn som hjärttransplanterats utvecklar senare i livet cancerformen lymfom. Vidare har barn som drabbas av cancer ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, till följd av de starka mediciner som ingår i cancerbehandlingen. Det har skapat en ny patientgrupp: barn med hjärtproblem som utvecklar cancer och barn med cancer som utvecklar hjärtproblem.

Genom medel från PostkodLotteriet delar nu Barncancerfonden och Hjärt-Lungfonden tillsammans ut 5 miljoner kronor till fyra forskningsprojekt inom området. Marianne Jarfelt, barnonkolog och forskare vid Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus i Göteborg har fått 1 250 000 kronor i anslag för att undersöka förekomsten av hjärtpåverkan hos barncanceröverlevare samt identifiera riskfaktorer för hjärtsvikt.

– En av de allvarligaste komplikationerna av cellgiftsbehandling är hjärtsvikt. Förutom att undersöka förekomsten av hjärtpåverkan vill vi också undersöka hur hjärtsvikt uppkommer och om tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen. Vi vill även undersöka livskvalitet hos de patienter som drabbats av hjärtsvikt. Vi strävar efter att så småningom ta fram ett protokoll för hjärtundersökning med ultraljud, vilket bör inkluderas i vårdprogrammet för uppföljning efter barncancer, säger Marianne Jarfelt.

Tack vare forskning och nya behandlingsmetoder har överlevnaden för barn med cancer ökat från 20 till 80 procent de senaste 30 åren.

– Upp till 60 procent av barncanceröverlevarna drabbas av sena komplikationer, såsom hjärt- och kärlproblem. Det är en skör balansgång att hitta skonsamma behandlingar samtidigt som vi ska öka överlevnadsnivån. Tack vare den här specialsatsningen hoppas vi få fram ny forskning inom ett område där kunskapen idag är begränsad, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

Ytterligare tre forskare tilldelas medel för forskningsprojekt om kopplingen mellan barncancer och hjärtsjukdomar:

Britt-Marie Ekman-Joelsson 1 250 000 kr, Göteborg
Projekttitel: Identifiering av riskfaktorer för uppkomst av post-transplantationslymfom

När ett barn hjärttransplanteras är läkemedel som hämmar immunsystemets funktion (s.k. immunosuppressiv behandling) en förutsättning för att det transplanterade hjärtat ska accepteras i kroppen, men behandlingen medför en ökad risk för lymfom. Syftet med studien är att kartlägga immunsystemets funktion hos hjärttransplanterade barn. Genom att följa immunförsvaret hoppas forskargruppen kunna öka förståelsen för uppkomsten av lymfom och minska risken för att dessa barn får lymfom, kanske genom att skräddarsy immunosuppressiv behandling.

Petru Liuba 700 000 kr, Lund
Projekttitel: Samspel mellan hjärta och kärl hos unga barncanceröverlevare

Barn som tidigare har behandlats för cancer har en ökad risk för hjärtmuskelsjukdom s.k. kardiomyopati. Kardiomyopati är hos dessa barn den näst vanligaste orsaken till framtida död och sjukdom. I detta projekt studeras till synes friska unga vuxna barncanceröverlevare och jämförs med friska jämnåriga i syftet att hitta skillnader hjärt-kärlfunktionen med metoder som kan användas i den kliniska vardagen. Att hitta riskindivider ger möjligheter till att förebygga sjukdom med tidigt insatt behandling och råd om livsstilsförändringar.

Mikael Dellborg 1 800 000 kr, Göteborg
Projekttitel: Cancer hos barn och vuxna med medfödda hjärtfel i Sverige

Tack vare utvecklingen inom barnhjärtsjukvården uppnår de flesta som föds med hjärtfel idag vuxen ålder. Barn och vuxna med medfödda hjärtfel har dock en ökad risk för cancer. Den ökade risken kan orsakas av hjärtfelet i sig, medicinska behandlingar inklusive strålning från diagnostiska och terapeutiska ingrepp, eller av genetiska faktorer eller livsstilsfaktorer. Genom en omfattande databas, skapad från nationella register, kommer forskargruppen att skatta vad som har betydelse för att öka kunskapen och förbättra omhändertagandet, liksom framtagande av specifika och riktade screeningprogram.