Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En celltypskarta över mänskliga vävnader

I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.


Förhållandet mellan några av de viktigaste mänskliga celltyperna som analyserats i publikationen av Karlsson et al (2021). Foto: Human Protein Atlas

Den nya kunskapsportalen har skapats som en del av det Sverige-baserade projektet Human Protein Atlas (www.proteinatlas.org). I projektet kombineras transkriptomdata från enskilda celler med antikroppsbaserad profilering för att möjliggöra en cell-, vävnads- och organomfattande karta över proteinerna i människokroppen. Kartan fungerar som en grund för forskning om människans biologi och sjukdomar.

De dramatiska förbättringarna i massiv parallell sekvensering i kombination med tekniker som separerar enskilda celler och datautveckling har gjort det möjligt att på ett kraftfullt sätt sekvensera RNA från enskilda celler. I artikeln har forskarna använt analys av enstaka celler baserad på en kombination av RNA-sekvensering och antikroppsbaserad profilering för att skapa en öppet tillgänglig karta över 192 mänskliga celltyper.

Analysen belyser distinkta kluster av celluttryck som motsvarar celltyper med liknande funktioner, både inom samma organ och mellan olika organ. En klassificering utfördes för att kartlägga genuttrycksprofilen för alla proteinkodande gener bland alla olika celltyper. Syftet var att bestämma antalet gener med förhöjt uttryck i särskilda celltyper, vilket visar på hög eller låg celltypsspecificitet. Av alla analyserade celltyper visade nästan 14 000 gener ett förhöjt uttryck i speciella celltyper, varav cirka 2 000 gener befanns vara specifika för endast en av celltyperna.

Celltyper i testiklar visade det högsta antalet förhöjda gener, följt av flimmerhårsbeklädda celler i luftvägarna. Intressant nog upptäcktes endast 11 procent av generna i alla analyserade celltyper, vilket tyder på att antalet grundläggande gener (så kallade ”hushållningsgener”) är förvånansvärt få.


Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. Foto: Jens Lasthein

– Artikeln beskriver ett viktigt tillskott till Human Protein Atlas, som har blivit en av världens mest besökta biologiska databaser, med miljontals webbsidor fyllda av information om alla människans proteinkodande gener, säger Mathias Uhlén, chef för Human Protein Atlas-konsortiet.


Cecilia Lindskog, chef för HPA Tissue Profiling-gruppen vid Uppsala universitet. Foto: David Naylor

– Vi är glada över att den nya Single Cell Type-kartan nu gjorts öppet tillgänglig. Den utgör en unik resurs för att studera celltypsspecificitet och den exakta lokaliseringen av alla våra proteiner, säger Cecilia Lindskog, chef för HPA Tissue Profiling-gruppen.

Arbetet finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Publikation:
Karlsson et al “A single cell type transcriptomics map of human tissues” Sci. Adv. 7, abh2169 (2021). https://advances.sciencemag.or…

Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of European Cancer vände sig till alla unga (19-40 år) män och kvinnor i Sverige som behandlats för barncancer. Omkring 2500 personer besvarade ett frågeformulär som bland annat handlade om sexuell funktion. Forskarna jämförde sedan resultaten med svaren från en grupp personer i samma ålder som inte har haft cancer. Klinisk information inhämtades från Svenska Barncancerregistret och lades in i forskarnas analyser.

Mer än hälften av kvinnorna (57 procent) och en tredjedel av männen (35 procent) rapporterade sexuella problem inom något område. När forskarna jämförde dessa siffror med gruppen som inte haft cancer såg de inte särskilt stora skillnader, men vissa grupper av cancerpatienter stack ut. De som fått tung cancerbehandling och män som hade haft cancer som barn, hade mer sexproblem än jämförelsegruppen.

Till gruppen som fått tung behandling hörde patienter som fått en kombination av olika behandlingar till exempel strålning och cytostatika. Hit räknades också de som genomgått en benmärgstransplantation och många med bentumörer. De sexuella problemen kunde till exempel handla om lågt intresse för att ha sex, erektionsproblem eller torra slemhinnor.

– Dessutom såg vi att de som var oroliga, nedstämda och/eller hade en negativ kroppsuppfattning, oftare hade sexuella problem. Mot bakgrund av detta är det viktigt att sjukvården följer upp sex och intimitet hos tonåringar som lämnar barnsjukvården. Vi föreslår också att den här gruppen erbjuds hjälp att bearbeta känslor för den egna kroppen, säger Lena Wettergren, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

I samma studie kunde forskarna också se att det var en betydligt lägre andel av barncancer-gruppen som hade en partnerrelation än jämförelsegruppen. Det var en skillnad på ungefär 10 procent för både män och kvinnor. Även det resultatet indikerar att det är angeläget att stödja unga personer som har haft barncancer.

Vid Uppsala universitet pågår omfattande forskning om psykosociala konsekvenser av barncancer och den kliniska vården för den här patientgruppen på Akademiska sjukhuset utvecklas hela tiden.

– Vi har till exempel utvecklat en webbaserad intervention som innehåller både information och övningar av olika slag som bland annat syftar till att hjälpa personer att acceptera sin kropp, säger Lena Wettergren.

Referens:Hovén, E. et al.(2021) Sexual dysfunction in young adult survivors of childhood cancer – A population-based study, Journal of European Cancer. DOI: 10.1016/j.ejca.2021.06.014

Uppdaterat vårdprogram för tjock- och ändtarmscancer

Det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) är nu uppdaterat och publicerat i Kunskapsbanken, på cancercentrum.se. Vårdprogrammet riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal som möter dessa patienter före, under och efter behandling.

Tjock- och ändtarmscancer är globalt sett den tredje vanligaste cancerformen. I Sverige rör det sig om cirka 6000 fall årligen.

Patienterna handläggs av många olika professioner. Primärvård, radiologi, endoskopi, patologi, kirurgi och onkologi bidrar alla till bästa möjliga behandling för varje enskild patient. Den multidisciplinära konferensen (MDK) är central i arbetet.

Bärbel Jung Vårdprogramsordförande

‒ Före operation behandlas drygt hälften av ändtarmscancerpatienterna med cytostatika och/eller strålbehandling. Det är en stor ökning jämfört med praxis på 80-talet berättar Bärbel Jung, som är ordförande i vårdprogramgruppen.

‒ Det är troligt att andelen tjocktarmscancerpatienter som behandlas onkologiskt innan kirurgi också kommer att öka.Ett beslut om att införa screening för tjock- och ändtarmscancer, har tagits nationellt och implementering av screening pågår i Sveriges alla regioner.

Det standardiserade vårdförloppet (SVF) innebär en standardiserad utredning vid välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.

Förändringar jämfört med tidigare version

Dessa förändringar är gjorda i det reviderade nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer:

  • Adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas i tre i stället för sex månader, om risken för återfall är låg.
  • Färre patienter med ändtarmscancer kommer att rekommenderas strålbehandling före operation.
  • Patienter med ändtarmscancer som fått onkologisk behandling före operation och uppvisar total tumörtillbakagång kan erbjudas uppföljning med magnetkameraröntgen och endoskopi i täta intervaller, inom ramen för en nationell studie.
  • Ökad molekylärpatologisk testning för behandlingsprediktion och onkogenetisk bedömning.
  • Uppdatering till TNM 8, ett internationellt klassifikationssystem för att beskriva tumörens morfologi och stadium.
  • FDG-PET-DT är ej obligat vid utredning inför operation av dottertumörer, i syfte att bota.
  • Samtliga patienter som är aktuella för kurativt syftande leverkirurgi p.g.a. dottertumörer ska bedömas vid MDK där leverkirurg deltar.
  • Kapitlet kring onkologisk behandling av ändtarmscancer före operation har uppdaterats baserat på resultat från RAPIDO-studien.
  • I samband med utvärdering av behandlingseffekt efter preoperativ onkologisk behandling utförs DT thorax-buk för utredning av dottertumörer.

Den första versionen av detta vårdprogram skrevs med utgångspunkt i Socialstyrelsens riktlinjer från 2014. Riktlinjerna kommer inte att uppdateras, vilket innebär att det kan finnas skillnader mellan vårdprogrammets rekommendationer och Socialstyrelsens riktlinjer. I de fallen är det vårdprogrammets rekommendationer som bör följas.

Ta del av vårdprogrammet i Kunskapsbanken

Ordförklaringar

Adjuvant behandling = tilläggsbehandling som ges för att motverka återfall i en sjukdom.

Cytostatika = läkemedel som på olika sätt hämmar cancerceller.

FDG-PET-DT = fluorodeoxyglukos, positronemissionstomografi och datortomografi.

MRT = Magnetresonanstomografi.

RAPIDO en studie som jämför återfall och överlevnad mellan tidigare radiokemoterapi med kort strålning ihop med kombinationscytostatika vid lokalt avancerad ändtarmscancer.

Till minne: Bo Lennernäs

Det är med sorg redaktionen tagit emot beskedet att professor Bo Lennernäs gått bort. Bosse var en aktiv och uppskattad medlem i redaktionsrådet för Onkologi i Sverige från den första utgåvan 2005 och under åren därefter. Våra tankar går till hans närmaste.

Läs minnesordet av Sten Nilsson, professor emeritus, och Ulrik Ringborg, professor emeritus – Karolinska institutet i DN här

Hälsoekonomisk bedömning av Oncotype DX vid bröstcancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för den medicintekniska produkten Oncotype DX. Oncotype DX är ett test som uppskattar risken för att cancern sprider sig till andra delar av kroppen hos patienter med bröstcancer. Testet ger även information om den förväntade nyttan av cellgiftsbehandling.

På beställning av regionernas medicintekniska produktråd, MTP-rådet, har TLV utfört en hälsoekonomisk bedömning av Oncotype DX. Beställningen från MTP-rådet togs fram i samråd med Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel och Nationellt programområde för medicinsk diagnostik inom det nationella kunskapsstyrningssystemet för hälso- och sjukvård. TLV:s hälsoekonomiska bedömning är en av TLV:s två första leveranser till MTP-rådet och ingår i beslutsunderlaget inför MTP-rådets kommande nationella rekommendation för Oncotype DX.

Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid och medianåldern för insjuknande är 65 år. Behandling av bröstcancer består av kirurgi, ofta tillsammans med olika tilläggsbehandlingar. En sådan tilläggsbehandling är cellgifter (cytostatika) som ges för att motverka att cancern sprids i kroppen (fjärrmetastaser). Om patienten får cellgifter eller inte beror på hur stor risken är för att cancern sprider sig. Traditionellt bedöms risken på basen av olika patient- och sjukdomsfaktorer (så kallad klinisk-patologisk bedömning).

Oncotype DX är ett molekylärdiagnostiskt test som genom så kallad genexpressionsanalys av tumörvävnad uppskattar risken för att utveckla fjärrmetastaser (prognostisk förmåga). Testet ska även ge information om den förväntade nyttan av cellgifter (prediktiv förmåga). Testresultatet används i tillägg till klinisk-patologisk bedömning för att avgöra om patienten ska behandlas med cellgifter eller inte.

I det svenska vårdprogrammet för bröstcancer rekommenderas genexpressionsanalys för en särskild undergrupp av patienter där det är svårt att bedöma risken för att cancern sprider sig och om patienten därmed ska behandlas med cellgifter. Rekommendationen bedöms i vårdprogrammet ha ”måttligt starkt vetenskapligt underlag”. Oncotype DX är en av de produkter som omnämns i vårdprogrammet. Patientgruppen som ingår i TLV:s huvudanalys är vald för att avspegla rekommendationen i vårdprogrammet så nära som möjligt.

Osäkerheterna i resultaten av TLV:s analys är medelhög och ligger främst i antaganden kopplade till Oncotype DX förmåga att förutsäga nyttan av cellgiftsbehandling (prediktiv förmåga). Dessa osäkerheter är dock inte så stora att de bedöms påverka slutsatsen kring produktens kostnadseffektivitet.

Analysen visar att användning av Oncotype DX i tillägg till klinisk-patologisk bedömning leder till 0,24 vunna kvalitetsjusterade levnadsår i genomsnitt och att behandlingskostnaden minskar med cirka 50 500 kronor i jämförelse med enbart klinisk-patologisk bedömning. Analysen i den hälsoekonomiska bedömningen pekar därmed på att användningen av Oncotype DX ger större nytta än jämförelsealternativet, dessutom till en lägre kostnad.

Läs hela utvärderingen här