Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Venös trombos vid cancer – ny kunskap och kliniska dilemman

Trombos och förekomst av blödning är vanligt vid cancersjukdom. Kunskapen om hur dessa ska hanteras, val av trombosprofylax och interaktioner med cytostatika är komplexa. Vid denna webbföreläsning kommer aktuell kunskap från studier, aktuella riktlinjer och praktiska behandlingsfrågor diskuteras.

Måndag 14 juni, kl 17.00 – 18.00

Fokus är ett utbyte tvärs specialistområden där Prof Anders Själander, ÖL Åke Berglund samt ÖL Fariba Baghaei delar sina perspektiv och svarar på era frågor. Har du en fråga – skicka gärna in den redan nu via anmälningslänken.

För mer information och anmälan klicka här

Ny markör förutsäger nytta av strålbehandling vid tidig bröstcancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Fredrik Wärnberg

Fredrik Wärnberg, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Lennart Wiman

I Sverige diagnostiseras varje år cirka 900 kvinnor med DCIS (ductal carcinoma in situ), ett förstadium till invasiv bröstcancer. Standardbehandling är kirurgi och efterföljande strålbehandling. Prognosen är generellt god, men runt tio procent av patienterna får återfall inom tio år efter diagnos.

– Det är välkänt att nyttan av strålbehandling varierar mellan olika kvinnor. Det finns därför ett stort behov att hitta prediktiva markörer som kan användas för att undvika onödig eller ineffektiv strålbehandling, säger Fredrik Wärnberg, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av studiens sisteförfattare.

Stödjevävnad kan påverka behandlingseffekt

Arne Östman

Arne Östman, professor på Karolinska Institutet. Foto: privat

Tidigare forskning har framför allt fokuserat på markörer i själva tumörcellerna, men på senare tid har det framkommit att även stödjevävnaden runt tumörcellerna kan påverka behandlingseffekten vid DCIS. Studier i cell- och djurmodeller har visat att nyttan av strålbehandlingen kan påverkas av fibroblaster, en typ av stödjeceller som finns i bröstcancervävnad.

Arne Östmans forskningsgrupp vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med Fredrik Wärnbergs grupp, analyserat en stor vävnadssamling från en randomiserad strålbehandlingsstudie (SweDCIS). Analyserna visade att låga nivåer av ett särskilt protein i fibroblaster – PDGFRb – är kopplat till särskilt god nytta av strålbehandling för kvinnor med DCIS.

Flera forskningsprojekt på gång

Flera nya studier har inletts, bland annat i samarbete med det amerikanska företaget PreludeDx som är inriktat på bröstcancerdiagnostik.

Carina Strell

Carina Strell, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Foto: privat

– Behandlingsriktlinjerna för DCIS kan eventuellt komma att förändras om dessa studier bekräftar våra ursprungliga fynd, säger studiens förstaförfattare Carina Strell, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och institutionen för onkologi-patologistr, Karolinska Institutet.

Resultaten från den nu publicerade studien antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas genom kombinationsbehandlingar där strålning kombineras med blockering av PDGFRb. Forskarna planerar att undersöka detta vidare i experimentella cell- och djurmodeller innan eventuella studier på patienter kan inledas.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, BRECT, Vetenskapsrådet, STARGET Linné-anslag, Radiumhemmets forskningsfonder, EU Caffein ITN network, BRECT vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Norges forskningsråd.

Arne Östman mottar forskningsanslag från Eli Lilly och IPSEN. Medförfattarna Erik Holmberg och Per Karlsson har forskningskontrakt med PFS Genomics. Jonas Bergh får forskningsanslag från Amgen, AstraZeneca, Bayer, Merck, Roche, Pfizer och Sanofi Aventis; alla med Karolinska Institutet och/eller Karolinska Universitetssjukhuset som mottagare. Fredrik Wärnberg har fått finansiering för tumörinsamling från PreludeDx med Akademiska sjukhuset som mottagare. Troy Bremer är anställd och har ägarintresse (inklusive patent) i PreludeDx, mottar kommersiellt forskningsanslag till företaget från National Cancer Institute, samt är meduppfinnare till ett eller flera patent/patentansökningar licensierade till eller ägda av PreludeDx.

Publikation

“High PDGFRb expression predicts resistance to radiotherapy in DCIS within the SweDCIS randomized trial”. Carina Strell, Dick Folkvaljon, Erik Holmberg, Aglaia Schiza, Viktoria Thurfjell, Per Karlsson, Jonas Bergh, Troy Bremer, Lars A. Akslen, Fredrik Wärnberg, Arne Östman. Clinical Cancer Research, online 5 maj 2021, doi: 10.1158/1078-0432.CCR-20-4300.

Opdivo och Keytruda för behandling av klassiskt Hodgkins lymfom i andra linjen

NTrådets rekommendation till regionerna är:
att Opdivo bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom efter autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximab vedotin.
att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna och barn från 3 år med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) eller som genomgått minst två tidigare behandlingar då ASCT inte är ett behandlingsalternativ.

Läs hela rekommendationen här

Effektivare cancerbehandlingar med mer kunskap om könshormoner

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer. Forskaren Matti Poutanen vid Sahlgrenska akademin studerar därför könshormonernas biologi och beteende i minsta detalj. Tack vare en donation om två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har en helt ny masspektrometer anskaffats och nu kan mycket låga halter av könshormoner mätas i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska.

Matti Poutanen, foto Annika Söderpalm

Prostatan behöver det manliga könshormonet testosteron för att fungera normalt. Samtidigt stimulerar manligt könshormon tillväxten av cancer hos äldre män. Därför behandlas prostatacancer bland annat med läkemedel som bromsar testosterontillverkningen i kroppen. För att kontrollera att den behandlingen får effekt mäts testosteronhalten. Nu har forskarna insett att de mätningarna måste utvecklas.

”Man har tidigare trott att det räcker med att mäta testosteron i serum för att försäkra sig om att mängden i prostatan har minskat, men nu vet vi att mängden i serum inte behöver spegla mängden i vävnaden. Vi har också förstått att en prostatatumör, eller en dottertumör, själv kan tillverka aktivt könshormon eller aktivera hormon som kommer  från blodcirkulationen”, säger Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.

Separerar molekyler utifrån vikt
För att kunna mäta olika könshormoner krävs avancerad labbteknik. Tidigare metoder har varit alldeles för okänsliga.

”Mellan den aktiva och den inaktiva formen av ett hormon kan det skilja så lite som en enda väteatom. Därför använder vi nu masspektrometri, en teknik som separerar de olika molekylerna utifrån deras vikt och som gör att vi kan mäta mycket låga halter av könshormoner i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska”, förklarar Matti Poutanen.

Vill kunna hitta de aggressiva tumörerna
Prostatacancer som bildar metastaser gör det framför allt i skelettet.

”Skelettet börjar växa på ett okontrollerat och ostrukturerat sätt, blir skört och går lätt sönder. Det kan leda till både smärta, blödningar och kompression av ryggmärgen. Dessutom kan benet börja läcka kalciumjoner till livshotande nivåer”, säger Matti Poutanen som tillsammans med sina kollegor försöker lista ut varför metastaserna får skelettet att börja bilda nytt ben. Hans mål är att hitta nya biologiska markörer som i ett tidigt skede av prostatacancer kan visa vilka tumörer som är aggressiva och kan komma att sprida sig till skelettet och vilka som inte är det.

En hypotes är att metastaserna tillverkar manligt könshormon som i skelettet omvandlas till det kvinnliga könshormonet östrogen.

”Om vår hypotes är riktig kanske man kan få fram ett nytt läkemedel mot aggressiv prostatacancer som blockerar både testosteron och östrogen. Med mer kunskap om könshormoner kan vi också få effektivare behandling av andra hormonberoende cancerformer som bröst- och äggstockscancer”, avslutar Matti Poutanen.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Matti Poutanen:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/matti-poutanen

Continuing Advances in mBC: Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes

We are pleased to invite you for the next MBC TALKS webinar and live Q&A session where Prof. Eva Ciruelos, Prof. Marc Thill and Maria Noblet R.N. will discuss different CDK4&6i trials from an endocrine resistance perspective.

May 12th, 2021
12:00 – 13.00

Agenda
Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes – 20 min

Panel Discussion and live Q&A – 40 min

For more information and registration click here