Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Digital konferens för ökat samarbete

På Världscancerdagen den 4 februariarrangerades konferensen Focus on Cancer Collaboration i Medicon Village i Lund. Konferensen är ett samarbete mellan Medicon Village, LU Innovation, Create Health samt Lund University Cancer Centre (LUCC), som också firade ettårsjubileum.

Detta var den sjunde gången som konferensen hölls.
– För sju år sedan tog Medicon Village initiativet till denna samverkansform för att främja samarbetet kring cancerforskning och för att ta ett holistiskt grepp och skapa ett koncept där akademin, industrin och den offentliga sektorn kunde mötas, säger Anette Orheim, kommunikationschef vid Medicon Village. Dessa möten inspirerar till olika former av nya kontakter och olika samverkansformer som sedan lever vidare. Sedan starten har intresset också bara växt, vilket förstås är roligt. På grund av pandemin hölls konferensen i år helt digitalt men samlade fortfarande runt 120 cancerexperter. Huvudtalare på ”Focus on Cancer Collaboration” var den välrenommerade cancerforskaren professor Douglas Hanahan.

Han har skrivit de välkända publikationerna ”The Hallmark of Cancer” vilka har blivit citerade av en stor skara forskare. Professor Hanahan har en lång och gedigen karriär bakom sig och arbetar idag på EPFL, École polytechnique fédérale de Lausanne, i Schweiz. Douglas Hanahan kommenterade efter mötet att han har ett fruktbart samarbete med Lund och särskilt med Create Health i Medicon Village.

Läs hela artikeln

Ökad känsla av ensamhet i samtalen till Cancerlinjen

Varje år tar drygt 8 000 människor kontakt med Cancerlinjen för att få svar på sina frågor om cancer. Under pandemin har antalet mejl och telefonsamtal legat på ungefär samma nivå som tidigare år.
– Men nästan alla samtal förra året handlade om en ökad känsla av ensamhet, berättar sjuksköterskan Fanny Pontán, som har arbetat med detta på Cancerfonden sedan 2018.

När den här rådgivningstjänsten startade 1994 hette den Cancerfondens informationstjänst, ett långt och lite otympligt namn som först ändrades till Informations- och stödlinjen och därefter till det tydligare Cancerlinjen.
Hit kan både patienter, anhöriga och vårdpersonal ringa eller mejla för att få svar på allt från allmänna frågorom cancer, symtom och behandlingar till var man kan få tag i informationsmaterial. 2019 kontaktade 8 500 människor Cancerlinjen. Förra året var det 500 personer färre.

– På senare år är det fler än hälften som tar kontakt med oss via mejl, vi fick 4 500 mejl förra året, säger Fanny Pontán, som tidigare har arbetat inom primärvård, onkologi och palliativ vård och har utbildning i samtalsmetodik.
– Jag har alltid haft en vilja att stanna kvar lite längre i mina möten med människor och därför trivs jag så bra med det här arbetet. Vi har ingen tidsbegränsning på samtalen,men i genomsnitt tar ett samtal cirka tolv minuter. Och man får ringa eller mejla så ofta man vill och behöver. Det är flest kvinnor som ringer och lika många patienter som anhöriga.

MÅNGA UTTRYCKER ENSAMHET
– Nästan alla samtal handlar om ett behov av känslomässigt stöd och under pandemiåret har många, både patienter och anhöriga, uttryckt en stor ensamhet på grund av den ofrivilliga sociala isoleringen. Många inleder samtalet med en informativ fråga, men det gäller att vara lyhörd och försöka ”läsa mellan raderna” för att förstå den underliggande orsaken till att de tar kontakt, säger Fanny, och tillägger att det är en utmaning att försöka få en bild av den person som söker råd.

– Det är också ganska vanligt att man kontaktar oss för att få information om en ”second opinion”. Det är inget vi på Cancerlinjen kan hjälpa till med, men vi kan ge information om hur man kan gå tillväga. Det händer även att vårdpersonal hänvisar patienter till oss för råd och stöd. Ledtiden för att besvara mejl ligger inom 72 timmar, oftast tar det dock max ett dygn. På Cancerlinjen arbetar tre sjuksköterskor på heltid medan två är timanställda.
– Alla samtal och mejl är anonyma och vi har sekretessplikt. Vi är noga med att informera om att vi inte gör några medicinska bedömningar eller ger några medicinska råd. Vi tolkar heller inte journaltexter, vi kan bara svara generellt på frågor och hänvisar alltid till vården om vi inte kan eller får svara på något. Vår uppgift är att vara ett komplement till vården, vi är inte en del av den, understryker hon.

MÄNSKLIGA STÖDET BRISTER
Under pandemin har cancerpatienter haft fortsatt hög prioritet i vården.
– Ja, det är ju en patientkategori som inte kan vänta på behandling. Det kan dock vara så att människor inte har sökt vård för sina symtom i samma utsträckning som ett vanligt år. Vi uppmanar alla som hör av sig till oss att ta kontakt med läkare om de har några misstänkta cancersymtom. Det finns nog ett stort mörkertal här.

– Nu på senare tid har vi fått en hel del frågor som rör vaccination mot covid-19. Fanny Pontán får i sitt dagliga arbete kontakt med en rad olika människor i alla åldrar och från hela landet – och hon får därmed också en tydlig bild av hur den svenska cancervården fungerar.

– Jag tycker att det mänskliga stödet ofta är bristfälligt, människor får inte det stöd de behöver och det gäller både patienter och deras anhöriga. Det finns också en stor okunskap om vad rehabilitering innebär, vilka rättigheter man har som patient. En gång i månaden har Fanny och hennes kollegor på Cancerlinjen tillgång till handledning.

– Vi har en professionell distans till vårt arbete, det måste man ha för att orka. När man går hem får man hänga av sig rocken, men nu under pandemin är det mest bara ett talesätt eftersom vi ju jobbar hemifrån allihop numera.

Läs hela artikeln

Patientöversikten – därför är den så uppskattad

Cancerresan är för de flesta patienter lång, krävande och snårig. För Karin Liljelund och Inge Nilsson är patientöversikten i cancervården ett viktigt verktyg för att kunna bli delaktiga i sin egen vård och behandling. Med hjälp av patientöversikten kan de tillsammans med vårdgivaren få en visuell helhetsbild av viktiga händelser. Verktyget skapar även förutsättningar för samtal om självupplevda erfarenheter av hälsa, sjukdom, livskvalitet samt förväntningar och farhågor.

När Karin Liljelund fick sitt cancerbesked i februari 2014 hade hon länge kämpat med en envis rethosta. Diagnosen kom som en chock – icke-småcellig lungcancer. Det visade sig även att Karin drabbats av en ovanlig
form som beror på en mutation i den så kallade ALK-genen, därav namnet ALK-positiv lungcancer.

– Det var ett tufft besked, inte minst med tanke på att jag inte är rökare. Jag fick också veta att det inte fanns någon botbar behandling och att den genomsnittliga livslängdenär cirka två år efter diagnos. Lyckligtvis har jag nu fått tillgångtill en effektiv behandling och har levt sju år med sjukdomen. Jag känner mig tacksam, jag är 73 år, har världensbästa familj och vänner och har fått några fler år till att leva.Jag försöker resa så mycket jag kan, vara fysiskt aktiv och ta tillvara varje dag så mycket jag kan. För Inge Nilsson, 72 år, kom cancerbeskedet i sambandmed en årlig hälsokontroll. PSA-värdet var något förhöjt, men enligt läkaren på vårdcentralen fanns ingen anledning till åtgärd. Inge insisterade dock på att få komma till enurolog och remitterades vidare till specialistsjukvården. Ett vävnadsprov visade aggressiv prostatacancer och Inge opererades i januari 2014.

– I olika skeenden av sjukdomen ställs man inför svåra frågor och beslut och för mig har det varit viktigt att få vara delaktig i sjukdomsförloppet och vårdprocessen tillsammans med min läkare.

BLIXTSNABB BILD AV HÄNDELSER
Lungcancer och prostatacancer är två av åtta cancerdiagnoser som ingår i det nationella projektet införande av patientöversikter i cancervården, IPÖ. Det är ett system eller IT-stöd som ställer samman dataom patienten och används ihop med patientjournalen somett beslutsstöd.

– Det är ett jättekliv framåt och underlättar mötet och kommunikationen mellan patienter, närstående och vårdgivare. Översikten och den grafiska modellen gör att man blixtsnabbt får tillgång till relevant information. Man kan följa behandlings- och sjukdomsförloppet väldigt väl ochäven ta del av planerade åtgärder. Patientöversikten, som består av ett antal klickbara flikar, gör det också enkelt attsnabbt få tillgång till viktiga händelser om behandlingaroch information om blodprover, röntgensvar och läkemedelsbehandlingar, säger Inge Nilsson.

För Karin Liljelund och Inge Nilsson är patientöversikten ett viktigt kommunikationsverktyg i en sjukvård som brottas med många utmaningar.Många patienter vittnar om bristen på kontinuitet, mötenmed många olika läkare, känslan av att inte bli förstådd och lyssnad på.

– Tyvärr är det många som upplever att läkare inte riktigt hinner sätta sig in i journalen inför mötet med patienten. Men med patientöversikten går det att få en snabb överblick istället för att leta viktig information i patientjournalen, uppgifter som kan ligga flera år bakåt i tiden. Jag kan också backa tillbaka i tiden för att se vad jag har sagt och vad jag har lämnat för information till läkaren tidigare. Det är en effektivisering av patientmötet och ger tid över till samtal om det som är viktigt. Patient och läkare kommer närmare varandra, säger Inge Nilsson.

Läs hela artikeln

Forskning om cancerceller får Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi

Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi får priset i molekylär biologi, ”för banbrytande studier av nervassocierade multipotenta Schwanncell-prekursorer och deras roll i organogenes”. Han studerar hur vårt nervsystem bildas och styr utvecklingen i andra delar av kroppen. Hans forskning ger också viktig kunskap om varför vissa celler inte beter sig som de ska, utan istället förvandlas till cancerceller.

I vår kropp finns mängder med olika celler med olika uppgifter. Igor Adameykos forskargrupp har intresserat sig för hur stamcellerna utvecklas från tiden i embryot tills de ger upphov till de olika celltyper som bygger upp skilda delar av vår kropp. På resan mot ökad specialisering gör cellen olika vägval. Vid olika tillfällen under sin utveckling händer det att vissa celler väljer ”fel väg”. Det kan då resultera i cancer, som den mycket svåra formen av cancer i nervsystemet – neuroblastom. Igor Adameykos forskning kan ge ökad förståelse för både cellernas normala utveckling och vad det är som sker när det går fel.

Hittills har de flesta studier utförts på möss, men forskargruppen har också nyligen visat hur de nervassocierade multipotenta cellerna bygger upp binjurarna hos människor och hur det kan ha ett samband med neuroblastom hos barn. Något som ger nya förhoppningar om att hitta bättre behandlingar mot sjukdomen.

Igor Adameyko, forskare, institutionen för fysiologi och farmakologi. Foto: Gustav Mårtensson

– Jag förväntade mig inte att få det här priset så jag blev väldigt förvånad. Det här kommer att innebära att vi får möjlighet att göra de mer krävande sakerna framöver och kan ta större risker, säger Igor.

Nobelpris och cancerforskning: Mellan framgång och skandal

I början av oktober varje år riktar forskare över hela världen blickarna mot Stockholm. Vem ska tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin? Inte bara för de enskilda laureaterna är Nobelförsamlingens beslut omvälvande. På grund av den enorma mediala uppmärksamheten världen över påverkas hela forskningsfältet där pristagarna är verksamma. Här gör vi några nedslag i prishistorien med fokus på onkologi.

Vad krävs för att tilldelas ett Nobelpris?
I Alfred Nobels testamente står att endast den är prisvärdig som gjort den «största nytta för mänskligheten» under det föregående året. Det gäller alltså för prisjuryn att ringa in enstaka forskare som gjort nydanande upptäckter, och inte minst att undvika uppenbara snedsteg som kan ifrågasätta prisets ryktbarhet. Med tanke på de otaliga medicinska uppslag inom vitt skilda fält som presenteras varje år är det en grannlaga uppgift för Nobelkommittén att kora en till tre pristagare.

Listan på Nobelpris i fysiologi eller medicin som gått till cancerforskare är lång. När James P. Allison och Tasuku Honjo fick medaljerna 2018 med den officiella motiveringen ”for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation” lades ytterligare två namn till raden. Andra prominenta exempel de senaste femtio åren är Harald zur Hausen ”for his discovery of human papilloma viruses causing cervical cancer” 2008, J. Michael Bishop och Harold E. Varmus ”for their discovery of the cellular origin of retroviral oncogenes” 1989 och David Baltimore, Renato Dulbecco och Howard Martin Temin ”for their discoveries concerning the interaction between tumour viruses and the genetic material of the cell” 1975. Lägger vi också till det delade priset 1966 mellan Peyton Rous ”for his discovery of tumour- inducing viruses” och Charles
Huggins ”for his discoveries concerning hormonal treatment of prostatic cancer” är nog de flesta överens om att Nobelkommittén valt ut viktiga upptäckter inom internationell cancerforskning.

Det gäller – med facit i hand – dock inte priset 1926 till Johannes Fibiger ”for his discovery of the Spiroptera carcinoma”. I Nobelprisets historia finns förvånansvärt få ”Nobel errors”. Missarna som brukar lyftas fram inom medicin-priskategorin är 1949 (António Egas Moniz och lobotomin), 1927 ( Julius Wagner-Jauregg och den så kallade malariaterapin) och just Fibiger. Alla tre hyllades av samtida experter, men med tiden blev kritiken allt hårdare. Vem var då denne Fibiger, och varför var det ett misstag att ge priset till honom?

Läs hela artikeln