Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stor oro efter njurcancer men många vill inte verka svaga och pratar därför inte om det

40 procent av personer med njurcancer upplever så stor oro relaterat till sjukdomen att det stör deras koncentration. Samtidigt pratar inte var fjärde person med njurcancer med någon om sina känslor runt den och hur de mår rent psykiskt.

– Att prata om hur vi mår kan vara det första steget att må bättre när man är klar med det mest akuta. Många tänker nog att det bara är att bita ihop och vara glad över att man är färdigbehandlad och kapslar därför in de psykiska delarna, säger Jörgen Jehander, ordförande i Njurcancerföreningen.

Det är Internationella Njurcancerföreningen, IKCC, som genomfört en undersökning där Sverige är ett av 40 medverkande länder. Undersökningen ger svar på frågor om hur man mår psykiskt till följd av sin njurcancer och nu presenteras resultat. Majoriteten av de svenskar som medverkat har haft njurcancer och anses färdigbehandlade och 54 % tänker inte speciellt mycket på att cancern eventuellt kan komma tillbaka.

Däremot påverkas 40 % av oro relaterat till sjukdomen, vilket bland annat stör deras koncentration. Men att prata om detta, tar emot för många. De vanligaste orsakerna till att inte förmå prata om sina känslor relaterade till sin cancer är:

  • 38 % vill inte framstå som svag eller att andra tycker synd om en (internationellt 29 %).
  • 23 % känner sig obekväma med att prata om känslor knutna till sin njurcancerdiagnos, man har överlag svårt att prata om och sätta ord på sina känslor och sluter det därför inom sig (internationellt 21 %).
  • 23 % föredrar att inte prata med andra om hur njurcancern påverkar dem (internationellt 26 %).
  • 8 % vill inte vara en börda eller för behövande för familj och vänner (internationellt 20 %).

– Jag tror att det finns ett uppdämt behov av att få prata men att många helst gör det med andra i samma situation. Vi ser på vår slutna Facebook-grupp att många är aktiva och öppna med känslor och funderingar. Det diskuteras, stöttas och ges råd. Här kan man känna sig fri att vara öppen och särskilt under pandemin är förstås digitala kontakter ovärderliga. Som patientförening kan vi spela roll och ingjuta HOPP, kanske är det vårt största bidrag, säger Jörgen Jehander.

Länk till undersökningen

Tumörblodkärl – vad spelar de för roll?

Tid 12:10 – 12:50
Vascular endothelial growth factor (VEGF) produceras i höga nivåer i många tumörer.
VEGF driver på blodkärlsnybildning i tumören. De nybildade kärlen är ofta instabila och dysfunktionella, dvs, deras lumen har i stor utsträckning kollapsat, vilket försämrar blodledningsförmågan. Kärlens väggar släpper igenom vätska och molekyler in i tumörvävnaden som blir ödematös och ischemisk, vilket bidrar till ökad malignitet och försämrat behandlingsutfall. Genom de läckande blodkärlen tar sig tumörceller ut i blodet och sätter metastaser.

Lena Claesson-Welshs forskning har hittills kartlagt hur blodkärlsläckage uppstår i musmodeller men fokus är nu på lungcancer hos människa.
Föreläsningen kommer att handla om hur blodkärlsläckage relaterar till det kliniska förloppet och fördelar med att stoppa blodkärlsläckage utan att döda tumörblodkärlen.

Mer info och anmälan

Tidplanen klar för regionernas anslutning till screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer

Nu är tidplanen klar för införandet av allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm. Regionernas anslutning kommer att ske planerat över de kommande två åren. Hittills i år har regionerna Dalarna och Skåne har startat verksamhet och region Örebro och Östergötland står nu på tur. Därefter kommer övriga regioner att successivt införa screening med start 2022.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.

När det är dags för en region att ansluta kommer man att börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år att delta i provtagningen. Därefter utökas erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

– Nästan 400 personer dör varje år på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Kan vi minska dödligheten med minst 15 %, vilket studier tyder på är möjligt, skulle vi varje år rädda många liv, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan, RCC.

Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland

Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar.

Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.

Stora vinster för både individen och samhället

– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Det är extra glädjande och betydelsefullt att flera regioner nu dragit igång under 2021 och att övriga följer i planerad anslutning, säger Hans Hägglund.

För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.

Hans Hägglund påpekar att det är frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.

– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram räknar vi med att vi kan spara många liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en mindre allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället.

Tidplan för regionernas anslutning till screening för tjock- och ändtarmscancer

För mer information, kontakta stina.fuentes@sll.se 

Bemarituzumab förlänger överlevnaden hos patienter med FGFR2b-positiv cancer i ventrikel och gastroesofagala övergången

Nya data som presenterats på ASCO visar att tillägg av bemarituzumab till kemoterapi vid behandling av ventrikelcancer och cancer i den gastroesofagala övergången (GEJ) ger signifikant förlängd överlevnad. Vid en uppföljning på 12,5 månader var medianöverlevnaden 5,7 månader längre bland patienter som fått tillägg av bemarituzumab jämfört med dem som enbart fått kemoterapi.

– Det finns ett stort behov av nya effektivare behandlingsalternativ för patienter med de här aggressiva cancerformerna, säger David Borg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och expert inom området.

Det var på ASCO, världens största onkologikongress, som uppdaterade data från fas II-studien FIGHT presenterades. I studien utvärderas bemarituzumab, en monoklonal antikropp riktad mot FGFR2b, i kombination med kemoterapi (mFOLFOX6) vid behandling av patienter med avancerad HER2-negativ ventrikelcancer och GEJ-cancer (GEJ =gastroesophageal junction) vars tumörer överuttrycker FGFR2b (fibroblast growth factor, type 2 = fibroblasttillväxtfaktor typ 2). Man beräknar att avancerad ventrikel- respektive GEJ-cancer är HER2-negativ i över 80 procent av fallen och att cirka 30 procent av dessa tumörer överuttrycker FGFR2b.

De nya data presenterades vid en muntlig session på ASCO:s Gastrointestinal Cancers Symposium: en medianuppföljning på 12,5 månader visade att den totala överlevnaden (median-OS) för patienter som behandlats med bemarituzumab plus kemoterapi var 19,2 månader vilket ska jämföras med 13,5 månader för dem som enbart fått kemoterapi – en skillnad på 5,7 månader. I en prespecificerad subgruppsanalys av patienter med överuttryck av FGFR2b i minst 10 procent av tumörcellerna (bekräftat med immunhistokemi, IHC) var överlevnadsfördelen för bemarituzumab-gruppen ännu större, 25,4 månader mot 11,1 månader.

Förekomsten av biverkningar oavsett grad var likartad grupperna emellan medan hornhinnerelaterade biverkningar var vanligare i bemarituzumab-gruppen, 67,1 mot 10,4 procent. Den vanligast förekommande okulära biverkningen var torra ögon som drabbade 26,3 procent. Majoriteten av dessa biverkningar var reversibla.

– Det är mycket intressanta resultat med imponerande överlevnadsdata. Det ska bli spännande att se hur det står sig i kommande fas III:or, med eller utan tillägg av immunterapi, säger David Borg.

I april 2021 beviljades bemarituzumab Breakthrough Therapy Designation av amerikanska FDA baserat på en subgrupp av patienter från FIGHT-studien med minst 10 procent tumörceller som överuttryckte FGFR2b.

– Vi ser nu fram emot fas III av studieprogrammet inom vilket vi hoppas kunna ge även svenska patienter möjlighet att delta, säger Sandra Eketorp Sylvan, onkolog och medicinsk chef på Amgen Sverige.

Om bemarituzumab
Bemarituzumab (anti-FGFR2b) är en potentiell first-in-class monoklonal antikropp som är utformad för att blockera specifika fibroblasttillväxtfaktorer (FGF) från att binda till och aktivera FGFR2b, vilket hämmar flera nedströms tumörsignalvägar och potentiellt bromsar cancerprogression. Bemarituzumab utvecklas som en målriktad terapi för tumörer med överuttryck av FGFR2b. Amgen utvärderar också potentialen för bemarituzumab vid andra cancerformer som överuttrycker FGFR2b. I april 2021 beviljades bemarituzumab Breakthrough Therapy designation av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Se även abstract av Daniel V.T. Catenacci et al., FIGHT: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled, Phase 2 Study of Bemarituzumab (Bema) Combined with Modified FOLFOX6 in 1L FGFR2b+ Advanced Gastric/Gastroesophageal Junction Adenocarcinoma (GC/GEJ)

 

IMMUNO ONCOLOGY SEMINAR KURS I TUMÖRIMMUNOLOGI

TERAPIINRIKTAD UTBILDNING

PÅ PROGRAMMET
Immunologi
Tumörimmunologi
Cancervacciner
Antikroppsterapi
Adoptiv cellterapi
CAR-T-celler
Immunterapi i kliniken
Gruppdiskussioner

Mer info

 

FRÅGOR OCH ANMÄLAN
Frågor och anmälan till Ulrika Brunell-Abrahamsson, Bristol Myers Squibb,
ulrika.brunellabrahamsson@bms.com