Ännu ett EU-godkännande för Kyprolis mot myelom

Ännu ett EU-godkännande för Kyprolis mot myelom

EU-kommissionen utvidgar indikationen för myelomläkemedlet Kyprolis till att inkludera även kombinationsbehandling med endast dexametason.

– Studier har visat att Kyprolis ger ett överlägset behandlingsresultat jämfört med äldre proteasomhämmare för patienter som fått återfall i sin myelomsjukdom, säger Hareth Nahi, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av Sveriges främsta experter på myelom.

Myelom är en elakartad form av benmärgscancer som drabbar cirka 600 personer per år i Sverige. Då myelom är obotligt syftar behandlingen till att bromsa sjukdomsförloppet och till att mildra symtom. Modern myelombehandling ger oftast gott resultat och många patienter kan leva länge med god livskvalitet, men förr eller senare får snart sagt alla patienter återfall och för många slutar behandlingen att fungera.

I höstas godkändes Kyprolis (carfilzomib) i kombination med lenalidomid och dexametason för behandling av patienter som fått återfall i myelom och som genomgått minst en tidigare behandling. Godkännandet baserades på en studie som visat att tillägg av Kyprolis förlängde den progressionsfria överlevnaden, tiden utan att sjukdomsläget försämras, med över 50 procent jämfört med standardbehandling med enbart lenalidomid och dexametason.

Nu har Europeiska kommissionen beslutat att utvidga indikationen för Kyprolis till att även inkludera kombinationsbehandling med enbart dexametason. Godkännandet grundas på resultat från fas III-studien ENDEAVOR som visar att Kyprolis i kombination med dexametason fördubblar den progressionsfria överlevnaden (18,7 månader) jämfört med den äldre proteasomhämmaren

– Vi har länge behandlat myelom med äldre proteasomhämmare och dexametason. Behandlingen är i och för sig bra men kan ge upphov till neuropati, en långvarig och plågsam biverkan, säger Hareth Nahi som också är ordförande i Nordic Myeloma Study Group. Nu får vi tillgång till en modern proteasomhämmare som nästan fördubblar den progressionsfria överlevnaden samtidigt som biverkningsprofilen är betydligt mildare.

Proteasomhämning – ett genombrott i behandlingen av myelom
Proteasomhämmare är ett samlingsnamn för läkemedel som verkar genom att blockera aktiviteten av ett enzymkomplex som fyller flera funktioner i cellen. En viktig sådan funktion är att bryta ner proteiner som är skadade eller som inte längre behövs. Kartläggningen av denna process, ubiquitinmedierad proteinnedbrytning, belönades med 2004 års Nobelpris i kemi.

Behandling med proteasomhämmare sätter denna reglering ur spel vilket får till följd att uttjänta proteiner i myelomceller inte ”städas undan” och förstörs. Detta leder i sin tur till att cellerna upphör att dela sig och genomgår programmerad celldöd, så kallad apoptos. Proteasomer finns i alla celler, men proteasomaktiviteten är generellt högre i cancerceller samtidigt som de är avsevärt känsligare än friska celler för de proapoptotiska effekterna av proteasomhämning.

Introduktionen av den första proteasomhämmaren, bortezomib (marknadsförd under namnet Velcade), för ett drygt decennium sedan betraktas som ett avgörande framsteg i behandlingen av myelom. Emellertid utvecklar myelomcellerna med tiden resistens mot bortezomib och återfall är strängt taget oundvikligt. Därför anses nya behandlingsalternativ angelägna.