För patienter med spridd ögonmelanom finns i dag ingen etablerad behandling. Men tack vare en pågående klinisk studie får människor ur denna patientgrupp nu chansen att prova ett cellbaserat läkemedel. 

Ögonmelanom är en ovanlig cancersjukdom. I Sverige insjuknar drygt 80 patienter varje år. Av dessa drabbas ungefär hälften av spridd cancer. Sjukdomen beror, till skillnad från hudmelanom, inte på för mycket solande. Orsaken till ögonmelanom är inte känd.

– Den här sjukdomen har egenskapen att den, om den sprider sig, i regel alltid dyker upp i levern.

– För den patientgruppen finns i dag ingen behandling med långvarig effekt att tillgå, de drabbade med spridning dör i princip i sin sjukdom, förklarar Lars Ny, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor i onkologi.   
–  Anslaget ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, säger Lars Ny, här med forskarkollegan Rebecca Riise. Foto Julia Sjöberg.  

Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern.

I ett försök att ta fram ett nytt läkemedel för att hjälpa patienter med spridd ögonmelanom genomförs just nu en forskningsstudie som kortfattat handlar om att utvinna så kallade TIL-celler från patienterna själva.

En ny typ av immunterapi

TIL-celler är tumörinfiltrerande lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som finns runt eller inuti en tumör. Efter att dessa celler renats, och man sett till så att de förökat sig, sprutas de tillbaka in i levern direkt vid patientens tumör i syfte att attackera cancercellerna.

– Behandlingen kallas TIL-terapi. Det är en typ av immunterapi, säger Lars Ny.

 Kan bli aktuell för flera cancerformer

Om studien visar att TIL-terapin har god effekt mot metastaser i levern på patienter med ögonmelanom ser han möjlighet till ett större användningsområde.

– Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern. Det handlar till exempel om hudmelanom och cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln.

Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig.

Forskningsstudien påbörjades under senvåren 2023 och för en tid sedan beviljades forskarna tio miljoner kronor i anslag från Cancerfonden. Lars Ny, ansvarig för den kliniska delen av studien, konstaterar att det kändes overkligt men glädjande.

– Det ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, vilket är en förutsättning för att den här typen av forskning, med så hög kvalitet och på en så pass avancerad nivå, ska kunna bedrivas.

– En riktad satsning av det här slaget görs mycket sällan. Personligen innebär det ett erkännande att någon ser att detta är viktigt. Det betyder något både för samhället och patienterna.

Klinisk forskning som gör skillnad för patienter

Lars Ny började studera medicin i Lund 1998. Han hade då siktet inställt på läkaryrket.

– Men på den tiden hette det att vi hade överskott av läkare så jag började forska i stället.

Livet tog honom sedan vidare till Göteborg där han hamnade på Sahlgrenska universitetssjukhuset och blev specialist inom klinisk farmakologi (läkemedelslära) och onkologi. På senare tid har Lars Ny främst ägnat sig åt kliniska prövningar inom melanomområdet.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är vad som driver mig. Men där finns även en nyfikenhet när det kommer till att prova nya behandlingar. Arbetet vi utför här känns väldigt meningsfullt. Det är roligt och stimulerande att arbeta i en miljö med många eldsjälar.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig, säger Lars Ny.

Stora krav på forskningen

Det krävs dock mycket för att få bedriva klinisk forskning, alltså forskning där människor deltar. Bland annat behöver forskaren eller forskningsgruppen skicka en ansökan till Etikprövningsmyndigheten. Lars Ny förklarar att ansökan tydligt ska visa risker och eventuella vinster för försökspersonerna.

– Den ska även säkerställa att vi inte utsätter patienterna för något som äventyrar deras integritet. I vårt fall hade Etikprövningsmyndigheten inte några invändningar. Men vi behövde även godkännande från Läkemedelsverket och där fick vi först bakläxa.

– Det kändes svårt att ta – ”det här duger inte” – men med lite perspektiv var det bra att vi lade ett halvår till på att göra vår läxa. I januari förra året fick vi okej.

Patienter från hela landet  

Nästa steg vid kliniska studier handlar om att hitta patienter som vill delta och därefter hämta samtycke från dem.

– Vi rekryterar patienter från hela landet och samarbetar med Svenska Melanomstudiegruppen. Som deltagare i en klinisk studie får man fylla i ett samtyckesformulär. Det kan vara ett väldigt omfattande dokument. Där beskrivs vinster och risker för patienterna.

Klinisk forskning driver utvecklingen inom behandling

Lars Ny poängterar att klinisk forskning är viktig för att driva utvecklingen inom cancerbehandling och cancerforskning framåt – men den kan även betyda väldigt mycket som behandlingsform för vissa grupper av patienter där det inte finns så många andra alternativ.

– Att delta i en klinisk studie kan göra jättestor skillnad. Just den här studien kan ha ett egenvärde för patienten, så är det inte alltid, men i detta fall är chansen stor att patienterna har betydande egen nytta. Detta ger en möjlighet till en typ av behandling de inte hade kunnat få annars. Man är inte bara en försöksperson för framtiden.

Studien tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv.

Efter att samtycke inhämtats från patienterna bedöms deras lämplighet att delta i studien bland annat genom blodprover och specialundersökningar.

– I vårt fall vill vi att huvudparten av sjukdomen ska finnas i levern. Det ska i princip inte finnas någon annan spridning. Vi kontrollerar också att levermetastaserna verkligen kommer från ögonmelanom, förklarar Lars Ny.

Varierar doser

Därefter planeras aktuell patient in för start av behandling. Primärtumören i ögat är då redan borta, genom operation eller strålning.

– Studien görs på sex patienter och vi behandlar en till två patienter per halvår. I vår studie får alla patienter samma typ av behandling men olika doser av de här TIL-cellerna vi ger tillbaka. Vi vill titta på hur cellerna fungerar – och vad antalet celler betyder. Planen är att öka antalet i tre olika nivåer.

Operation eller spruta

När TIL-celler utvinns från patientens levermetastaser finns det två sätt att göra det på, berättar Lars Ny.

– Antingen genom operation under narkos då en leverkirurg tar ut material, eller på så vis att en röntgenläkare identifierar metastaser med hjälp av ultraljud och därefter tar prover med grov spruta, på samma sätt som man gör när man diagnostiserar bröstcancer.

– Då har man startmaterialet för vidare tillverkning av det som utgör huvudinnehållet i det blivande läkemedlet.

Celler sprutas in i levern

Tillverkningen går till så att TIL-cellerna isoleras från tumören och får föröka sig i provrör. Cellerna räknas som läkemedel när de expanderat i antal.

– Vi sprutar sedan in cellerna i levern väldigt koncentrerat där tumören finns. Men innan man gör det måste patientens immunförsvar blockeras och slås ut med hjälp av cellgifter. Om man inte gör det hämmas TILsens effekt på tumören.

Ett maraton i enträget arbete

Att genomföra en sådan här typ av forskningsstudie är ett maraton i uthållighet, konstaterar Lars Ny.

– Det tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv. Det handlar om att sätta ihop ett forskarteam med en bredd av kompetens och att identifiera nyckelpersoner med nyckelkompetens. I det här fallet immunologer i första hand, men även drivna läkare.

– Detta passar inte vilken onkolog som helst. Man måste ha specialintresse och spetskompetens.

Förhoppningen är att vi kan skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

Även om ögonmelanom är en ovanlig sjukdom poängterar Lars Ny vikten av att forska på en effektiv behandlingsmetod, just för att det i dagsläget inte finns någon etablerad behandling att tillgå vid spridning till levern.

– Förhoppningen är att vi ska kunna skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

– Men vi är bara i början än. När vi är klara med denna studie och har all data, behöver vi sedan jobba vidare för att förstå, analysera och få en helhetsbild så att vi kan designa nästa planerade studie på bästa sätt.

Klinisk forskning

Klinisk forskning, det vill säga forskning med hjälp av försökspersoner eller patienter, utförs bland annat för att få fram nya läkemedel och behandlingsmetoder. Kliniska studier är viktiga för att utveckla och förbättra vården. Nu pågår en särskild satsning från Cancerfonden på just kliniska studier. I december 2023 beviljades 120 miljoner kronor till 10 sådana forskningsprojekt.

ATMP

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och på några andra ställen i landet, finns ATMP-centrum som verkar för att öka antalet kliniska studier gällande specifikt ATMP. ATMP är läkemedel baserade på celler, vävnader och gener. Förkortningen AMP står för advanced therapy medicinal products, den svenska termen är läkemedel för avancerade terapier.

FOTNOT: Lars Ny är även ordförande i forskningsrådet för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre som skapats för att möta behovet av en samordning för vård och forskning inom cancerområdet. Comprehensive betyder heltäckande.

Text: LINA NORMAN, journalist

Svenska läkare ser möjliga vinster med digitaliseringen kopplat till förbättrad kunskapsinhämtning och patientkontakt. Samtidigt anser hela 40 procent att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Cambio Healthcare Systems.

Svensk vård står inför en rad utmaningar, med allt från en åldrande befolkning till kompetensbrist som innebär att färre ska vårda fler. Ofta lyfts digitalisering som en central strategi för att effektivisera vården. Införandet av digitala verktyg påverkar i allra högsta grad medarbetare i vårdens vardag och arbetsmiljö. En majoritet av de tillfrågade läkarna uppger att de under en vanlig arbetsdag lägger mer än fem timmar i olika digitala system. För att undersöka hur läkarna upplever den pågående digitaliseringen har Cambio låtit Kantar Sifo genomföra en enkät där läkare i Sverige fått svara på frågor om hur digitaliseringen påverkar vården och deras arbetsmiljö.

Resultaten visar att läkarna ser höjd kvalitet på vården som främsta möjliga vinsten med digitaliseringen. 81 procent av de tillfrågade tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information. 41 procent tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.

Digitala verktyg och system kommer på många olika sätt vara avgörande för att utveckla framtidens vård. Digitaliseringen bidrar med allt ifrån ökade möjligheter till preventiv vård, höjd träffsäkerhet i diagnostisering och förutsättningar för mer individualiserad vård, så kallad precisionsmedicin. Precis som läkarna själva upplever kan digitala verktyg ge läkarna bättre tillgång till uppdaterad kunskap och beslutsstöd,och ge patienterna större möjligheter till involvering i sin egen vård. Det är viktigt att effektivisering inte ensamt lyfts som nyttan med digitalisering. Bättre vård är den stora vinsten, säger Tomas Block, Chief Medical Officer på Cambio.

Vad gäller effektivisering upplever de tillfrågade läkarna i dagsläget inga vinster med digitaliseringen, tvärtom anser hela 40 procent av de tillfrågade läkarna att de digitala systemen de använder idag sänker deras effektivitet. Samtidigt svarar 38 procent att de tror att digitala verktyg framåt kan bidra till att skapa tid för fler patientmöten.

På en övergripande nivå ser vi att digitala verktyg redan idag bidrar till effektivisering av vården. Det är dock problematiskt att många läkare i nuläget inte upplever de vinsterna i sin vardag. Ett stort antal svarande lyfter dubbeldokumentering som ett tidskrävande problem. På sikt måste vi råda bukt på det genom att införa krav på öppna standarder i vårdsystem så att information kan delas sömlöst mellan olika system och verktyg. Under kommande året inför ytterligare nio regioner vårt journalsystem Cosmic vilket innebär att 17 av 21 regioner i Sverige kommer dela journalsystem, det skapar goda förutsättningar för att minska problemen kopplat till dubbeldokumentation, fortsätter Tomas Block.

Resultaten visar också att svenska läkare är inställda på att utvecklingen framåt kommer innebära fortsatt ökad digitalisering av vården. Tre fjärdedelar förutspår en ökad användning av digitala verktyg bland läkare i framtiden.

Jag delar uppfattningen om att digitaliseringen kommer att accelerera framöver, det är helt nödvändigt. Det är viktigt att vi får med oss vårdens medarbetare på tåget och att de ser värdet av digitaliseringen även i deras egen vardag. För att realisera vinsterna krävs det förändrade arbetssätt. En aktiv förändringsledning med utbildning och förankring i organisationen kommer därför att vara avgörande. Där har vi på Cambio ett stort ansvar tillsammans med våra kunder, avslutar Tomas Block.

Läs hela rapporten här

Om enkätundersökningen

Enkätundersökningen utfördes av opinionsinstitutet Kantar Sifo under januari 2024. Totalt svarade 100 läkare från olika delar av landet, varav 50 är allmänspecialister på vårdcentral och 50 specialister på sjukhus.

Resultat i urval:

• 51% anger att de lägger mer än 5 timmar per dag i systemen
• 81 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information.
• 41 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.
• 40 % att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet
• 57% lyfter fram dubbeldokumentering som ett problem
• 38% tror att digitala verktyg kan skapa tid för fler patientmöten i framtiden
• 75% tror på en ökad användning av digitala verktyg i framtiden

Antalet anställda i regionen som har disputerat har ökat med 50 procent sedan 2017, tack vare en medveten satsning. ”En viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant”, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Varje år sammanställer Region Kronoberg ett bokslut över forskningen i regionen. Sedan starten 2017 har en stark utveckling skett, i linje mot målet att stärka forskningskulturen och ligga på rikssnittet i antalet disputerade per 100 000 invånare.

Carina Elmqvist är professor och forskningschef i Region Kronoberg. Hon beskriver arbetetmed att få fler att forska:

– Vi har sedan 2017 år erbjudit mer medel till doktorander, ökat möjligheten att kombinera kliniskt och akademiskt arbete och stärkt arbetet med att behålla och använda den forskningskompetens som finns i verksamheten.

Carina Elmqvist, forskningschef, Region Kronoberg

Arbetet har gett resultat. 2023 fanns 80 disputerade medarbetare i regionen, en ökning med 50 procent på bara sex år.

– Forskningsmeriterade medarbetare är viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Forskare inom många yrkesområden

I forskningsbokslutet rapporteras även var de forskande medarbetarna arbetar och vilken profession de har. Här utmärker sig Kronoberg positivt:

– Glädjande kan vi se att vi har disputerade i 13 olika professioner, allt från läkare och sjuksköterskor till miljösamordnare och fysiker. Det finns forskande medarbetare i flera av regionens verksamhetsområden, men vi vill att det ska bli ännu fler, säger Carina Elmqvist.

Nu tar nämligen Region Kronoberg ytterligare krafttag för att öka forskningen i alla verksamhetsområden med en uppdaterad forskningsplan som sträcker sig fram till 2023.I den uppdaterade forskningsplanen integreras forskning i alla verksamhetsområden.

Något som utmärkande för 2023 är även en avsevärd ökning av inhämtade externa forskningsmedel till regionanslutna forskare, totalt cirka 88 miljoner kronor 2023 jämfört med 66 miljoner 2022.

Regeringens särskilda nationella satsning på cancervården under 2024 med 220 miljoner kronor har bidragit till många och ambitiösa förbättringsförslag i hela landet. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelar varsin del av medlen mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion. Av de 50 ansökningar som skickats in till RCC Stockholm Gotland har 28 valts ut.

– Det är värdefullt att vi fått in så många ansökningar med innovativa idéer under den månad som ansökningen var öppen. Uppföljning sker löpande under året och slutredovisning sker i november 2024, säger Lena Sharp, chef för RCC Stockholm Gotland.

Förbättringar inom fyra områden

De riktade medlen ger goda möjligheter att vidareutveckla cancervården med märkbara resultat för patienterna och deras närstående. Initiativen inom områdena patologi och bilddiagnostik ska bland annat bidra till ökad tillgänglighet och förkorta ledtiderna. I Stockholm och på Gotland kommer två omfattande initiativ inom patologi och åtta inom bilddiagnostik att få medel från den nationella satsningen. Inom rehabilitering och palliativ vård har sju respektive elva initiativ valts ut – där ett av många prioriterade områden är att erbjuda patienterna ett gott stöd och en förbättrad livskvalitet.

Nationella urvalskriterier och nationella synergier 

Bedömningsprocessen har utgått från nationella kriterier som bland annat genomförbarhet och skalbarhet. Kriterierna har också stort fokus på den konkreta nyttan för patient, närstående och den enskilda kliniken men också för den regionala och samverkansregionala sjukvården.

– Utöver RCC Stockholm Gotlands ledningsgrupp, berörda processledare och andra experter har även patientföreträdare haft en betydelsefull roll i prioriteringen av ansökningar inom rehabilitering och palliativ vård där graden av patient- och närståendemedverkan var ett viktigt kriterium, säger Lena Sharp.

Beslut om tilldelning har sedan tagit av hälso-och sjukvårdsdirektörerna för Stockholm respektive Gotland. När samtliga RCC:er har valt ut vilka sjukvårdsregionala initiativ som får medel ut den nationella satsningen inleds ett samarbete för att koppla samman initiativ nationellt, skapa större grepp och hitta synergier.

Ectin Research AB meddelade igår att bolaget under inledningen av 2024 har satt upp modeller i zebrafisk för att studera hur MFA-370 påverkar tumörutvecklingen i den aggressiva ögoncancern uvealt melanom.

I samarbete med en preklinisk kontraktsforskningsorganisation (contract research organization CRO) har Ectin framgångsrikt satt upp och validerat modellsystem för att studera uvealt melanom i zebrafiskembryon. Parallellt med framtagningen av translaterbara djurmodeller för uvealt melanom har Ectin studerat hur MFA-370 tolereras av zebrafiskembryon. Dessa studier har nu slutförts och nästa steg är att genomföra effektstudier i en av de nu etablerade sjukdomsmodellerna.

Ectins modeller i zebrafisk är mycket kostnadseffektiva och har relativt kort analystid jämfört med andra djurmodeller. De är anpassade för att på ett känsligt sätt upptäcka behandlingseffekt i form av potentiell tillbakagång i tumörtillväxt eller spridning av cancern. Ytterligare en fördel är att studier av sjukdomsmodeller i zebrafisk har hög translaterbarhet från djur till människa (1)
.

”Studier i uvealt melanom innebär flera produktutvecklingsfördelar jämfört med andra bredare indikationer. Vi ser fram emot att under 2024 kunna presentera prekliniska effektdata från zebrafiskstudierna. Positiva effektdata skulle ge oss goda förutsättningar till kostnadseffektiva kliniska studier och på relativt kort tid skapa utlicensieringsmöjligheter”, säger Anna Sjöblom-Hallén, vd för Ectin Research.