Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 10 april

Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1- en patientfallsdiskussion

Onsdag den 10 april kl. 12.05-13.00

Föreläsare:  Föreläsare: Lisa Liu Burström, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av patienter med HER2-positiv adenocarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1. Under mötet kommer kliniskt relevanta frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor.

Anmälan: Vänligen anmäl dig själv eller din klinik genom att klicka här.

Agenda:
12.05 MSD hälsar välkomna
12:10 Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel – en patientfallsdiskussion
12:40 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

SCAPIS 2 startas på nytt på Danderyd

SCAPIS 2 – världens mest omfattande hjärtkärl- och lungstudie återstartas på Danderyds sjukhus. SCAPIS är en av världens mest omfattande hjärt- kärl- och lungsjukdomsstudie som ska identifiera individuella risker för att kunna sätta in behandling innan sjukdom uppstår. Under 2013–2018 undersöktes 30 000 slumpmässigt utvalda personer 50–64 år i SCAPIS 1, och nu ska hälften av deltagarna undersökas på nytt vid 6 universitetskliniker i Sverige. Danderyds sjukhus tar emot 2 500 av dessa med start den 18 mars.

Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.
Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

I SCAPIS 2 genomgår deltagarna utförliga hälsoundersökningar med prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning av hjärtats blodkärl. Allt insamlat material från SCAPIS 1 har samlats i en nationell forskningsbank som är en av världens mest kompletta data-, bild- och biobank. Med SCAPIS 2, där 15 000 personer ska återundersökas, blir den redan världsunika forskningsbanken ännu bättre och ger forskarna fantastiska möjligheter att skapa nya genombrott under lång tid framöver.
Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
– Vi vet att en stor del av vår befolkning i åldern 50–64 år riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Med vår forskning försöker vi utveckla nya metoder för att hitta riskindivider. Vi vet sedan tidigare studier på SCAPIS-materialet att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl och då utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. Plack är inlagringar av kolesterol i kärlväggen. Dessutom hade en av tjugo en oupptäckt allvarlig förträngning i kranskärlen, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

Superröntgen ger nya möjligheter
SCAPIS-studien undersöker också fysiskt aktivitet och levnadsvanor i detalj, för att få information om viktiga riskfaktorer som vi idag vet för lite om.
– För att kunna rädda fler liv behöver vi studera de levnadsvanor och riskfaktorer som är aktuella idag. Vid uppföljningen 2024 undersöks också patienterna med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda vävnader, blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning än tidigare, vilket underlättar bedömningen för läkaren och möjliggör bättre forskning. Forskarna kan nu beskriva förekomst av fett, plack eller förkalkningar i hjärtats kranskärl med betydligt bättre detalj. Denna så kallade fotonräknande datortomografiutrustningen på Danderyds sjukhus har blivit möjligt tack vare en mångmiljonsatsning från Hjärt-Lungfonden, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.

FAKTA SCAPIS 2
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie med målet att förebygga och förhindra hjärt-kärl- och lungsjukdom. Forskningsstudien SCAPIS 1 startade 2013 där 30 000 slumpmässigt utvalda svenskar lämnade forskningsprover och genomgick en rad hälsoundersökningar. Forskningsstudien SCAPIS 2 startar i mars 2024 där 15 000 av forskningsdeltagarna skall återundersökas, varav 2 500 ska undersökas på Danderyds sjukhus. De kommer lämna prover, genomgå en rad undersökningar och de undersöks med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning är tidigare.

SCAPIS forskningsresultat
Forskning möjliggör en djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. SCAPIS har redan gett många nya insikter. Den första vetenskapliga publikationen på hela materialet i SCAPIS 1 visar att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl, trots att de inte har några symtom. Andra studier visar att bo i områden med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien visar även att personer som lever med oupptäckt diabetes, så kallad prediabetes, har betydligt mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl än friska, och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det här händer i kroppen vid en hjärtinfarkt
Vid hjärtinfarkt brister ett plack i något av hjärtats kranskärl. Där bildas en blodpropp som täpper igen kärlet, vilket leder till syrebrist och att hjärtmuskeln skadas. När hjärtmuskeln skadas kan det orsaka ett akut hjärtstopp, och om man inte får vård omedelbart så riskerar man att avlida. Om man får vård snabbt kan man minska risken för en stor hjärtmuskelskada, och minska risken för hjärtsvikt eller allvarliga hjärtrusningar. Danderyds sjukhus är snabbast i Sverige på att öppna upp blockerade blodkärl med ballongvidgning vid en akut hjärtinfarkt.

Anocca licensierar genredigeringsteknologi

Anocca, ett TCR-T-cellterapiföretag, och EmendoBio Inc. ett utvecklings- och genredigeringsläkemedelsföretag, tillkännagav i dag ett icke-exklusivt licensavtal för användning av EmendoBios nya OMNI-A4 genredigeringsteknologi för att påskynda tillverkningen och utvecklingen av Anoccas breda pipeline av TCR-T-cellterapier för svårbehandlade solida cancerformer.

”Att integrera EmendoBios teknologi i vår tillverkningsprocess stödjer Anoccas mål att generera cellterapiprodukter av högsta kvalitet. Detta nästa generations genredigeringssystem ger den precision och effektivitet som krävs för att täcka produktionen av vårt växande bibliotek av TCR-T-produkter i en högprecisionstillverkningsprocess. Vi är glada över att arbeta med EmendoBio för att utveckla genredigerade TCR-T[1]-cellterapier när vi förbereder oss för vårt första kliniska program som riktar in sig på den genetiska KRAS-mutationen i en svårbehandlad solid cancer, säger Anoccas vd och medgrundare, Reagan Jarvis.

”Detta icke-exklusiva licensavtal markerar en betydande milstolpe inom området för T-cellterapi”, säger Dr Ei Yamada, direktör för EmendoBio. ”Tillsammans med Anocca anammar vi den delade visionen att utnyttja potentialen hos både genredigering och cellterapier för att uppnå en banbrytande inverkan på patienternas resultat. Vår kombinerade expertis kommer att öppna upp nya vägar för terapeutisk utveckling och tänja på gränserna för vad som är möjligt inom avancerad medicin.”

Anocca säkrade nyligen en GMP-tillverkningslicens från de svenska tillsynsmyndigheterna för sin produktionsanläggning för cellterapi, den största i Norden. EmendoBios teknologi stärker Anoccas tillverkningsförmåga och är en bra grund för bolagets ambitiösa mål att nå fler patienter snabbare med personliga behandlingar inriktade på de underliggande genmutationerna bakom svårbehandlade cancerformer. Den licensierade genredigeringsteknologin är en del av EmendoBios portfölj av patentskyddade teknologier utvecklade för att vara mycket aktiva och specifika för cellterapiapplikationer.

Anoccas och EmendoBios engagemang för innovation och vetenskaplig excellens bäddar för en lovande framtid inom T-cellterapi. Avtalet understryker inte bara betydelsen av samarbeten inom biotekniksektorn utan förstärker också båda företagens engagemang för att förbättra behandlingsresultatet för patienter globalt.

[1] TCR-T-terapier: T cell receptor-engineered T cell therapies – en typ av cellterapi som använder T cellers naturliga målinriktningsförmåga för att identifiera och utrota sjuka celler som cancer.

Ny AI-modell hittar lymfcancer i nio fall av tio

Medicinsk bildanalys med hjälp av AI har utvecklats snabbt under de senaste åren. I en av de största studierna hittills av AI-stödd bildanalys av lymfom, cancer i lymfsystemet, har forskare på Chalmers utvecklat en datormodell som i nio fall av tio lyckas hitta tecken på lymfkörtelcancer. 

Utvecklingen av nya datorstödda metoder för att tolka medicinska bilder går snabbt, och på senare år har allt fler metoder för olika sjukdomstillstånd tagits fram. Det kan minska arbetsbördan för radiologer, genom att ge ett andra utlåtande eller rangordna vilka patienter som behöver behandling snabbast.

– Ett AI-baserat datorsystem för att tolka medicinska bilder bidrar också till ökad jämlikhet i vården genom att patienterna får tillgång till samma expertis och kan få sina bilder granskade inom rimlig tid, oavsett vilket sjukhus de är på. I och med att ett AI-system har tillgång till mycket mer information underlättar det även vid ovanliga sjukdomar där radiologerna sällan ser bilder, säger Ida Häggström, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.
I nära samverkan med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset vid Göteborg universitet deltar hon i utvecklingen av den medicinska bilddiagnostiken inom cancerområdet, men även inom en del andra områden som till exempel hjärt-kärlsjukdom, stroke och benskörhet.

Stor studie för att spåra cancer i lymfsystemet

Tillsammans med kliniskt verksamma forskare vid bland annat Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York har Ida Häggström utvecklat en datormodell som nyligen presenterats i The Lancet Digital Health.
– Utifrån över 17 000 bilder från drygt 5 000 lymfompatienter har vi skapat ett inlärningssystem där datorer har fått träna på att hitta tecken på cancer i lymfsystemet, säger Ida Häggström.
I studien har forskarna undersökt ett bildmaterial som sträcker sig drygt tio år bakåt i tiden. De har jämfört bilder från så kallad positronemissionstomografi (PET) och datortomografi (CT), både före och efter behandling, med patienternas slutliga diagnos.

Övervakad träning

Datormodellen som Ida Häggström har utvecklat kallas Lars, Lymphoma Artificial Reader System. Det är ett så kallat djupinlärningssystem som bygger på artificiell intelligens. En bild från positronemissionstomografi (PET) matas in och analyseras av AI-modellen. Den tränas i att hitta mönster och särdrag i bilden för att göra en så bra förutsägelse som möjligt om bilden är positiv eller negativ, det vill säga om den innehåller lymfom eller inte.
– Jag har använt det som kallas övervakad träning, där man visar bilder för datormodellen som sedan får bedöma om patienten har diagnosen lymfom eller inte. Modellen får även se den sanna diagnosen, så om bedömningen blir fel justeras datormodellen så att den successivt blir bättre och bättre på att avgöra diagnosen.
Vad innebär det då i praktiken att datorn använder sig av artificiell intelligens och djupinlärning?
–  Det handlar om att vi inte har programmerat förbestämda instruktioner i modellen om vilken information i bilden den ska titta på, utan låter den lära sig själv vilka bildmönster som är viktiga för att få så bra förutsägelser som möjligt.

Stöd till radiologer

Ida Häggström beskriver processen med att lära datorn att spåra exempelvis cancer i bilderna som tidskrävande, och säger att det har tagit flera år att genomföra studien. En utmaning har varit att få fram ett så stort bildmaterial. Det har också inneburit mycket arbete att anpassa datormodellen så att den kan skilja på cancer och de tillfälliga behandlingsspecifika förändringar som kan synas i bilderna efter strålbehandling och cytostatika.
– I studien uppskattade vi datormodellens noggrannhet till ungefär nittio procent, och särskilt vid svårtolkade bilder skulle den kunna vara ett stöd till radiologerna i deras bedömningar.
Fortfarande återstår det dock ett stort arbete för att validera datormodellen om den ska kunna användas i den kliniska verksamheten.
– Vi har gjort datorkoden tillgänglig nu så att andra forskare kan arbeta vidare utifrån vår datormodell, men de kliniska tester som behöver göras är omfattande, säger Ida Häggström.

Ida Häggström, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Fotograf: Chalmers/Malin Arnesson

Mer om forskningen

Den vetenskapliga artikeln ”Deep learning for [¹⁸F]fluorodeoxyglucose-PET-CT classification in patients with lymphoma: a dual-centre retrospective analysis” har publicerats i The Lancet Digital Health.
Bakom studien står Ida Häggström, Doris Leithner, Jennifer Alvén, Gabriele Campanella, Murad Abusamra, Honglei Zhang, Shalini Chhabra, Lucian Beer, Alexander Haug, Gilles Salles, Markus Raderer, Philipp B. Staber, Anton Becker, Hedvig Hricak, Thomas J. Fuchs, Heiko Schöder och Marius E. Mayerhoefer.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, Medical University i Wien, Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York och NYU Langone Health i New York.

AI-modeller och ny teknik accelererar forskning om glykaner och cancer

Fyra miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad teknik som, i kombination med metoder baserade på AI, gör det möjligt för Daniel Bojar att skapa ny kunskap om komplexa kolhydrater och deras roll i bland annat lungcancer. Hans forskning kan leda till tidigare, enklare och bättre diagnostik och på sikt också till nya behandlingar.

Glykaner, eller komplexa kolhydrater, finns överallt i våra kroppar och är involverade i en mängd biologiska processer och sjukdomar. Tillsammans med RNA, DNA och proteiner hör de till de viktigaste av människans molekylära komponenter. Ändå är kunskapen om dem mycket begränsad.

”Vi vet att de är viktiga, men vi förstår ännu inte riktigt vad de gör, hur de är uppbyggda eller hur de regleras. De är svåra att studera och mäta av flera olika skäl, bland annat för att de är mer komplexa och mer varierande än andra typer av molekyler,” berättar Daniel Bojar, biträdande universitetslektor och forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet.

Hans forskning syftar till att få fram ny kunskap om komplexa kolhydrater och i första hand använda den för diagnostisering i form av ett salivprov.

”Saliv innehåller gott om kolhydrater och är väldigt enkelt att ta prov på, dessutom utan obehag för patienten. Om kolhydraterna i saliven kan visa vad som händer i andra delar av kroppen så skulle det vara ett kraftfullt diagnostiskt verktyg.”

Banbrytande AI-modeller
Hittills har det främsta hindret för diagnostisering via mätning av kolhydrater i saliv varit att det tagit orimligt lång tid att analysera proverna. Men det har Daniel Bojar och hans team ändrat på. Genom att kombinera AI, datavetenskap och experimentella tekniker har de lyckats utveckla metoder som gör det möjligt att komma närmare och studera kolhydraterna. Ett anslag om fyra miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse innebär att Daniel Bojar kan utrusta laboratoriet med modern apparatur som i kombination med de nya AI-baserade metoderna kommer att spela stor roll för forskningens närmaste utveckling.

”Pengarna går till en ny masspektrometer med högre känslighet än den vi har tillgång till nu. Den nya apparaturen kommer att göra det mycket enklare för oss att mäta kolhydraterna i saliven. Genom att koppla ihop mätningen med våra AI-modeller och skapa ett fullständigt automatiserat system får vi helt andra förutsättningar.”

Från dagar till sekunder
I nuläget krävs det mer än en dags arbete för att analysera ett enda salivprov. Med AI-modellerna och den nya uppskattar Daniel Bojar att man kommer att kunna både mäta och analysera 100 patientprover eller fler per dag.

”Vår modell gör analysen så gott som omedelbar, den tar bara några sekunder per prov. Med den nya masspektrometern får vi förutsättningar för snabba storskaliga studier som kan ge nya insikter om kolhydraternas roll vid cancer och andra sjukdomar och leda till att vi kan identifiera biomarkörer.”

På sikt menar Daniel Bojar att en växande kunskap om komplexa kolhydrater också kommer att leda till nya behandlingsmetoder. Men just nu fokuserar han på diagnostiken. Kolhydrater i cancerceller skiljer sig mycket åt jämfört med kolhydrater i friska celler. Särskilt stor är skillnaden i saliv vid lungcancer vilket bidragit till att det är den cancerform som Daniel Bojar och hans team initialt riktar in sig på.

Optimala förutsättningar
Masspektrometern förväntas vara på plats till sommaren och efter en period med inkörning och finjustering hoppas Daniel Bojar kunna börja mäta salivprover mot slutet av året. Och han tror att det går att komma upp i volym ganska snabbt.

”Vi kommer att etablera metoden genom att testa på normala salivprover för att sedan övergå till patientprover. Jag föreställer mig att vi börjar med ett tiotal prover per dag och att vi ganska snabbt kan komma upp i ett hundra om dagen. I väntan på masspektrometern fokuserar vi på att finjustera våra AI-modeller så att vi har optimala förutsättningar för vårt fortsatta arbete när apparaturen är på plats. Den kommer att göra stor skillnad!”

Bilder:

1. Daniel Bojar
2. En masspektrometer som finns på laboratoriet idag
3. Närbild av en masspektrometers injektionsdel
Foto: Magnus Gotander

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till och med 2023 har 607 anslag beviljats uppgående till sammanlagt 1050 MSEK, varav 36 MSEK beviljades 2023. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se