Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 18 april

Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC

Torsdag den 18 april kl. 12.10-13.00

Föreläsare: Professor Joachim Aerts, Head, Department of Pulmonary Medicine, Erasmus University, Rotterdam, Netherlands

Välkommen till ett webbinarium där Professor Joachim Aerts kommer att ge en översikt av den vetenskapliga bakgrunden för nya systemiska behandlingsalternativ vid resektabel NSCLC. Du kommer att få en djupare förståelse för rationalen för dessa behandlingsalternativ och hur de kan påverka prognosen och överlevnaden hos patienter.

Efter presentationen kommer det finnas tid för frågor och diskussion, där du har möjlighet att få svar på dina specifika frågor och funderingar. Vi ser fram emot att ha dig med oss på detta webbinarium och diskutera de senaste framstegen inom behandlingen av resektabel NSCLC.

MSD Sverige står för kostnad av föreläsare. Deltagande vid webbinariet är kostnadsfritt.

Agenda:
12.10 MSD hälsar välkomna
12:15 Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC, Joachim Aerts
12:45 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

Karolinska Universitetssjukhuset får ny FoUU-direktör

Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. – Ett väldigt spännande, stort och strategiskt viktigt uppdrag. Jag känner mig hedrad, säger han.

I nära samarbete med Karolinska Institutet är FoUU-staben drivande i sjukhusets utveckling mot framtidens hälso- och sjukvård.

– Att få synergi i forskning, utbildning och utveckling mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, två stora organisationer som är olika huvudmän, är en stor utmaning. Det gäller att driva frågor på rätt nivå i organisationerna och att lämna stor frihet under ansvar till dem som utför forskningen och utbildningen. Forskningen måste vara fri för att nå resultat, säger Olof Akre.

Olof Akre tillträder sin nya tjänst den 22 april. Han ser fram emot att komma ut och möta verksamheterna.

– Det är lätt att ha en bild som är präglad av sin egen verklighet. Men det är inte säkert att den är sann i alla hörn av organisationen. Jag känner stor nyfikenhet inför det, säger Olof Akre.

Den nya direktören betonar vikten av att skapa en infrastruktur som gör det lätt att bedriva forskning. Det kräver att hela organisationen är involverad, ända ut i mottagningsrummen och på avdelningarna.

– I universitetssjukhusets uppdrag ingår inte bara att ge vård enligt riktlinjer. Vi ska också utveckla vården och ge den allra senaste behandlingen inom ramen för studier.

I sin nya tjänst kommer Olof Akre att sitta med i ledningsrådet och rapportera till sjukhusdirektören.

Tillförordnade sjukhusdirektören Patrik Rossi har lyft fram forskning och samarbetet med Karolinska Institutet som en viktig del av sjukhusets framtid.

– Vi ska vara ett av världens smartaste sjukhus. För att ge varje enskild patient bästa möjliga vård måste vi integrera forskning och sjukvård. Olof Akre kommer att vara en viktig person i det arbetet och han är helt rätt person att leda FoUU, säger Patrik Rossi.

Olof Akre tar över efter Annika Tibell som går i pension den 1 maj.

Studie visar att ChatGPT gör journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituationForskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.


Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studiens syfte var att bedöma kvaliteten och effektiviteten i verktyget ChatGPT i skapandet av medicinska journalanteckningar. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll.

Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten.

– Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén.

– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som ChatGPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, framhåller Brodén.

Inom kort är planen att starta en uppföljande studie där forskarna ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet är att använda ChatGPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.

– Detta kommer bli ett intressant och resurskrävande arbete med många samarbetspartner. Tillsammans med Max Gordon, årets AI svensk 2023, och Microsoft arbetar vi aktivt för att alla krav på datahantering ska uppfyllas för att studien ska komma igång. Det gäller också sekretessaspekter, avrundar Cyrus Brodén.

Studien ”Chat GPT-4 generates orthopedic discharge documents faster than humans maintaining comparable quality” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.

Nota bene: På Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid för det mer patientnära arbetet. Det handlar om breddinförande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal som dokumenterar i journal; läkare, sjuksköterskor och hälsoprofessionen i stort blir journalförda omedelbart vilket förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen blir synlig genast för nästa aktör i patientens vård

Nytt CHMP beslut för behandling vid tidig prostatacancer

CHMP rekommenderar XTANDI™ (enzalutamid) för behandling av högriskpatienter med återfall vid tidig prostatacancer i EU

Om EU-kommissionen formellt godkänner den utökade indikationen, blir XTANDI (enzalutamid) den första av den nyare typen av hormonläkemedel som kan erbjudas inom EU för behandling av högriskpatienter efter biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer.1,2,3 EU-kommissionens beslut om marknadsgodkännande förväntas i juni 2024.

– Astellas meddelar att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande för XTANDI, givet som monoterapi eller i kombination med androgendeprivationsterapi (ADT), ska få en utökad indikation och godkännas för behandling av högriskpatienter som drabbas av biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer, och som inte är lämpade för behandling med radioterapi.4

– Nio av tio patienter med prostatacancer utan spridning, men som har en högre risk för biokemiskt återfall,utvecklar metastaserande sjukdom. För dessa patienter finns det ett stort behov av nya behandlingsmöjligheter. Beskedet från CHMP innebär att vi nu har kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlig behandling av dessa patienter i Sverige, och enzalutamid blir då den första godkända androgenreceptorhämmaren för denna patientgrupp inom EU. Beskedet från CHMP kompletterar och utvidgar den redan tidigare dokumenterade effekten och säkerhetsprofilen för enzalutamid och stöder användning av produkten genom hela förloppat av avancerad prostatacancer , säger Camille Claudius, senior medicinsk direktör hos Astellas i Norden.

CHMPs positiva utlåtande baseras på resultaten från fas III-studien EMBARK, som i april 2023 presenterades vid plenarsessionen på American Urological Societys årsmöte och senare samma år publicerades i New England Journal of Medicine.

Det positiva utlåtandet kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU, samt Island, Norge och Liechtenstein.6

I november 2023 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA enzalutamid som behandling av högriskpatienter efter biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer. Resultaten från EMBARK diskuteras även med andra relevanta regulatoriska myndigheter för att stödja ytterligare ansökningar om användning av enzalutamid för denna indikation.

Om EMBARK-studien

EMBARK är en global, randomiserad, dubbelblind, internationell multicenter, fas 3-studie, som studerat XTANDI (enzalutamid) i kombination med leuprorelin hos högriskpatienter efter biokemiskt återfall (BCR) vid icke-metastaserad hormonkänslig (kastrationskänslig) prostatacancer. Studien inkluderade 1 068 patienter från olika kliniker i USA, Canada, Europa, Sydamerika och Asien. I studien deltog högriskpatienter efter biokemiskt återfall, definierat som prostataspecifikt antigen (PSA) svar (PSA-värde) med fördubblingstid ≤ 9 månader, ett serumtestosteron ≥ 150 ng/dL (5,2 nmol/L), och screening PSA ≥ 1 ng/mL efter radikal prostatektomi (operation med eller utan strålbehandling) som primär behandling för prostatacancer, eller NADIR-värde om 2 ng/ml för patienter som fick strålbehandling som enda primärbehandling för prostatacancer. Patienter i EMBARK-studien randomiserades till behandling med enzalutamid 160 mg dagligen i kombination med leuprorelin (n=355), enzalutamid 160 mg som monoterapi (n=355), eller placebo i kombination med leuprorelin (n=358). Leuprorelin 22,5 mg administrerade var 12:e vecka.

Studien EMBARK uppfyllde det primära effektmåttet metastasfri överlevnad (MFS) för enzalutamid i kombination med leuprorelin jämfört placebo i kombination med leuprorelin, och resultaten visade att kombinationen signifikant minskade risken för metastasereller död. MFS var definierat som tid i månader från randomisering till tidigaste objektiva bevis på radiologiskt verifierad sjukdomsprogression eller död, beroende på vilket som inträffade först.

Studien uppfyllde också ett viktigt sekundärt effektmått genom att visa att enzalutamid som monoterapi signifikant minskades risken för metastasereller död, jämfört med placebo i kombination med leuprorelin.

I EMBARK rapporterades biverkningar av grad 3 eller högre hos 46 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med leuprorelin, jämfört med 50 procent för patienter som fick enbart leuprorelin, och hos 43 procent av patienter som fick placebo i kombination med leuprorelin.

21 procent av patienter som fick enzalutamid i kombination med leuprorelin avbröt behandlingen på grund av biverkningar som huvudorsak, jämfört med 18 procent för patienter som fick enbart leuprorelin, respektive 10 procent av patienter som fick placebo i kombination med leuprorelin.

För ytterligare detaljer om studien, vänligen läs om EMBARK på www.clinicaltrials.gov, NCT02319837.

Om icke-metastaserad hormonkänslig prostatacancer och hög risk för biokemiskt återfall (BCR)

Icke-metastaserad hormon- (eller kastrations-) känslig prostatacancer (nmHSPC eller nmCSPC) betyder att det inte finns några kliniskt detekterbara bevis på att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen (metastaser) och att cancern fortsätter svara på medicinsk eller kirurgisk behandling för att minska testosteronnivåer.7Av män som har genomgått nutidens primära behandling vid icke- metastaserad hormonkänslig prostatacancer, inklusive radikal prostatektomi (operation) och/eller strålbehandling, kommer uppskattningsvis 20-40 procent inom tio år få ett biokemiskt återfall (BCR)8. Omkring nio av tio män med högrisk BCR kommer att utveckla metastaserande sjukdom, och en av tre kommer att dö till följd av detta återfall.5 EMBARK-studien fokuserade på män med högrisk BCR. Enligt EMBARK protokollet är nmHSPC med högrisk BCR de män som initialt behandlades med radikal prostatektomi eller radioterapi eller båda, samt hade en fördubblingstid av sitt PSA-värde på ≤ 9 månader. Högrisk BCR patienter har en högre risk för metastaser och död.9

Ny studie visar att högutbildade får bättre vård vid prostatacancer

Män med högre utbildning och inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för män med låg inkomst och utbildning. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Bakom studien, publicerad i tidskriften International Journal of Cancer, står en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor på Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet.

Underlaget i studien är hämtat från forskningsdatabasen PCBaSe, som innehåller uppgifter från flera nationella register, bland andra Nationella prostatacancerregistret. I studien inkluderades uppgifter om totalt drygt 32 000 män. Det som analyserades var sambandet mellan inkomst och utbildning, och ett antal viktiga mått i prostatacancervården.


Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien. Foto: Emelie Ljunggren.

Mer behandling vid hög inkomst

Resultaten visar tydligt att utbildning och inkomst påverkar utredning och behandling för män med misstänkt eller nyligen diagnostiserad prostatacancer.

Med lång utbildning och högre inkomst följde ökad sannolikhet för att bli utredd med magnetkamera vid misstänkt prostatacancer, under införandefasen 2018 till 2020. Andelen som genomgick denna undersökning var 47 procent, mot 35 procent i gruppen med kort utbildning och lägre inkomst.

Vid lång utbildning och högre inkomst var sannolikheten också större att få botande behandling för en allvarlig prostatacancer utan spridning. Här låg andelarna mellan 89 och 75 procent i de olika grupperna.

Liknande skillnader påvisades för upprepad förskrivning av erektionsförbättrande tabletter efter en operation för prostatacancer. Andelen män som fick denna rehabilitering varierade mellan 44 och 52 procent, beroende på utbildning och inkomst.

Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst än för män med lång utbildning och högre inkomst. För hög jämfört med låg inkomst var andelarna som dog 8,5 och 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom vid diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnos.

Möjliga vägar att minska ojämlikheten

– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. I en internationell jämförelse är skillnaderna ganska små, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien.

Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet i diagnostiken. Ulf Strömberg är adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet, epidemiolog inom Region Kronoberg, och en av dem som drivit studien:

– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger han.

Studie: Socioeconomic inequality in prostate cancer diagnostics, primary treatment, rehabilitation, and mortality in Sweden, https://doi.org/10.1002/ijc.34932

Kontakt: Ola Bratt, tel. 0702 76 32 33, e-post [email protected] – nås under tisdagen från klockan 11:00

Bild: Ola Bratt (foto: Emelie Ljunggren)

Pressansvarig: Margareta Gustafsson Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post [email protected]

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin