Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Framtidens IPÖ är diagnosoberoende – ska bli ett verktyg för fler i cancervården

Utveckling för att skapa en diagnosoberoende IPÖ-lösning har påbörjats under 2024. Målet är att bredda tillämpningen från dagens åtta diagnoser och att genom den nya lösningen kunna erbjuda IPÖs nyttor till alla cancerdiagnoser.

Individuell patientöversikt (IPÖ) är ett digitalt verktyg som möjliggör insamling och visualisering av uppgifter om patientens cancersjukdom. Detta skapar en lättöverskådlig grafisk bild av patientens sjukdomshistoria och kan användas som ett komplement till patientens journal av vårdprofessionen vid exempelvis patientmöten eller vid multidisciplinära konferenser. IPÖ finns i dagsläget för åtta diagnosområden men tanken med det nya systemet är att det skall kunna användas för alla typer av cancer. Den nya versionen av IPÖ har fått arbetsnamnet ”IPÖ 2.0”.

Ska kunna erbjuda IPÖs nyttor till fler användare

Syftet med IPÖ 2.0 är att möjliggöra användning av IPÖ inom samtliga cancerdiagnoser till skillnad från att idag endast finnas för åtta cancerområden. Målet är att utveckla en generisk och gemensam IPÖ-lösning som olika diagnosområden sedan kan bygga vidare på och anpassa efter egna behov.

– Genom att skapa ett diagnosoberoende IPÖ-system vill vi kunna bredda värdeskapandet genom att erbjuda IPÖ:s nyttor till fler användare inom vårdprofessionen och till fler patientgrupper. Samtidigt är det centralt att alla diagnosområden, liksom idag, ska kunna anpassa innehållet i IPÖ 2.0 så att diagnosspecifika behov och önskemål tillgodoses, säger Per-Henrik Edqvist nationell samordnare för IPÖ.


Per-Henrik Edqvist nationell samordnare för IPÖ

Planen är att IPÖ 2.0 ska se ut och fungera som IPÖ gör idag även om användargränssnittet kommer att standardiseras och att platsen för var olika variabler visas kan förändras.

– Funktionaliteten och innehållet i dagens befintliga IPÖ:er har definierats och utvecklats av vårdprofessionen själva utifrån de behov man sett. Det har varit avgörande för framgången och resulterat i att IPÖ blivit ett värdefullt verktyg i cancervården. I det kommande arbetet med IPÖ 2.0 kommer vi att ”plocka russinen ur kakan” och utgå från de erfarenheter och upplägg som de föregående åtta IPÖ-diagnoserna har utvecklat.

Många fördelar med ett gemensamt IPÖ-system

Utvecklingen av IPÖ 2.0 ska möjliggöra användning av systemet för samtliga cancerdiagnoser samtidigt som det ska generera stordriftsfördelar, exempelvis i frågor om teknisk utveckling, implementering i vården eller systemintegrationer.

En tydlig fördel med att utveckla en diagnosoberoende IPÖ är att förenkla för framtida integrationer med såväl regionernas vårdinformationssystem som andra registerlösningar på INCA-plattformen. Ytterligare en fördel är att den tekniska utvecklingen av IPÖ 2.0 hålls samman vilket sparar resurser jämfört med att utveckla och förvalta flera olika IPÖ-lösningar.

– Det är inte praktiskt och ekonomiskt möjligt att långsiktigt driva enskilda IPÖ-diagnoser som separata system med egna behov av resurssättning och utveckling. Därför behöver vi nu ta klivet framåt och både framtidssäkra och bredda IPÖ-konceptet. Denna utveckling ligger även i linje med RCCs pågående arbete med diagnosövergripande och generiska registerlösningar.

Lansering under hösten 2025

Att etablera tekniska förutsättningar, sätta det strukturella ramverket och kravställa det gemensamma och generiska innehållet i IPÖ 2.0 kommer att vara de primära fokusområdena under 2024. I detta initiala arbete söker man bred samverkan med flera olika intressenter blant annat vårdprofessionen, regionföreträdare och vårdsystemsleverantörer.

Målet är att generera en första beta-version av IPÖ 2.0 i slutet av november 2024 för att ha en produkt mogen nog för lansering under hösten 2025. Därefter kommer fokus att ligga på implementering och införandesupport inom vården samtidigt som den tekniska utvecklingen och arbetet med efterfrågade diagnosanpassningar fortsätter parallellt.

Framtidens onkologi i fokus på Onkologidagarna i Malmö

I veckan kommer nationella och internationella experter inom cancerområdet att samlas i Malmö. Årets upplaga av Onkologidagarna tar sikte på framtidens onkologi inom områden som precisionshälsa, cellterapier och Sveriges nya cancerstrategi. Arbetet med strategin leds av Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Den 19-21 mars går Onkologidagarna av stapeln på Malmö Live och omfattar även en nationell kontaktsjuksköterskedag samt Svensk strålonkologisk förenings årsmöte.

Framtidens onkologi
Temat för Onkologidagarna är ”Framtidens onkologi – i Sverige och i världen” med presentationer om bland annat träning som en del av behandling mot cancer, cellterapier, molekylärt matchad behandling, hur onkologin behöver anpassas till en åldrande befolkning och utvecklingen av cancercentrum inom universitetssjukvården. Det finns även internationella perspektiv med inslag om cancervården i Indien och i afrikanska länder och hur svensk cancervård hänger samman med EU:s cancerplan.

– Det är viktigt att alla professioner som på olika sätt arbetar med cancer får tillfälle att träffas, kompetensutvecklas och diskutera viktiga frågor för den nationella och internationella cancervården. Det stärker utvecklingen inom alla områden av cancervården, säger Silke Engelholm, verksamhetschef för hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus och ansvarig för den lokala kommittén för Onkologidagarna.

Uppdatering av nationell cancerstrategi
En av huvudpunkterna på programmet är Sveriges nya cancerstrategi. Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet och sakkunnig vid Socialstyrelsen, har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en uppdatering av den nationella cancerstrategin. På Onkologidagarna kommer både hon och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att tala om den nya strategin som ska vara klar i slutet av november i år.

– Den befintliga cancerstrategin har funnits sedan 2009 och har tjänat oss väl, men det har skett mycket inom såväl sjukvården som forskningen sen dess. Utvecklingen har varit stark. Vi behöver integrera precisionsmedicin, erbjuda patienterna bättre koordination och helhetssyn och förstärka det förebyggande arbetet, säger Mef Nilbert.

Mef Nilbert lyfter fram att svensk cancervård i ett internationellt perspektiv, håller hög kvalitet och har goda resultat.

– Men det finns utmaningar finns inom alla områden och de behöver hanteras. Det finns till exempel stora ojämnheter och ibland ojämlikhet avseende förebyggande insatser, screening, väntetider, rehabilitering och palliativ vård. Generellt behöver forskning och klinisk verksamhet hänga samman.

Fakta Onkologidagarna

  • 18-19 mars Nationell kontaktsjuksköterskedag
  • 19-21 mars Onkologidagarna
  • 20-21 mars Nationellt strålmöte
  • Onkologidagarna arrangeras av Svensk onkologisk förening och Sjuksköterskor i cancervård
  • Här finns mer information om och program för Onkologidagarna:
    Onkologidagarna – Välkommen till Onkologidagarna

Virtual training for HER2 and PD-L1 CPS scoring in Gastric cancer

Gastric HER2 and PD-L1 scoring with Khalid Al-Shibli MD, PhD
Department head & consultant physician; Department of Pathology, Nordlandssykehuset HF, Norway

17 APRIL 2024, 13:00-16:00 CET

Agenda
Part 1: 13:00 to 13:55 CET (Optional)
HER2 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Log in for participants of Part 2: 13.55 to 14.00

Part 2: 14:00-16:00 CET

PD-L1 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Interactive scoring:
• Assessment of sections with practical examples
• Discussion of cases

Audience: Pathologists
Objectives: Application of HER2 and PD-L1 testing and CPS scoring

If you have any questions, please contact:
Abir S Ali, PhD
Medical Advisor GI Cancer & Biomarker Lead, Medical Affairs
MSD Sweden
[email protected]
M. +46 (70) 6365054

Antibiotika kopplas till ökad risk för tjocktarmscancer

Bakterierna i vår tarm tros vara inblandade i utvecklingen av tjocktarmscancer. Exponering för antibiotika, som kan förändra tarmens bakteriesammansättning, kan också påverka cancerrisken, enligt en färsk avhandling från Umeå universitet.

Med hjälp av svenska nationella registerdata från över 35 000 tarmcancerpatienter fann doktoranden Sai San Moon Lu att användning av receptbelagda antibiotika var kopplad till en högre risk för högersidig tjocktarmscancer, vilket är den första delen av tjocktarmen. Riskökningen var liten men sågs redan efter en eller två typiska antibiotikakurer. Tjocktarmscancerpatienter som hade tagit antibiotika hade också en högre risk för infektioner i operationsområdet, en potentiellt livshotande komplikation vid kirurgi.

Porträttfoto Sai San Moon Lu, forskningsassistent vid Institutionen för diagnostik och interventionSai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention. Bild:Hans Karlsson

– Resultaten gällande kopplingen mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer var väntade. Bakteriell obalans, eller dysbios, tros vara viktigast i den första delen av tjocktarmen, och andra stora studier har rapporterat liknande resultat. Fyndet för postoperativa infektioner är nytt, vilket gör det extra spännande för mig, säger Sai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention.

Dysbios har kopplats till sämre sårläkning och komplikationer efter tarmcancerkirurgi, men studien av Lu och hans kollegor är den första som tittat på antibiotika under åren före operationen.

Att ta antibiotika ökade däremot inte risken för rektalcancer eller för infektioner i operationsområdet efter rektalcancerkirurgi i Sai San Moon Lus studier. Ett oväntat fynd var en något lägre risk för ändtarmscancer hos kvinnor som tagit antibiotika.

– En annan stor studie hade sett samma sak, men vi förväntade oss verkligen inte att kunna replikera deras resultat, säger Sai San Moon Lu.

– Vi forskare säger alltid att det behövs mer forskning, och det stämmer verkligen här.

Sai San Moon Lu fann ingen tydlig koppling mellan antibiotika som tas före diagnos och prognosen för patienter efter diagnos vid antingen tjock- eller ändtarmscancer.

– Resultaten i min avhandling betyder inte att vi ska sluta använda antibiotika, men de tyder på att en försiktig och omdömesgill användning av antibiotika kan ha fördelar utöver att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier, säger Sai San Moon Lu.

Doktorsavhandling: Antibiotics use in relation to colorectal cancer risk, survival and postoperative complications. Svensk titel: Antibiotikaanvändning och tjock- och ändtarmscancer – risk, överlevnad och postoperativa komplikationer. Opponent: Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Bethany van Guelpen. Bihandledare: Sophia Harlid. Datum och tid: 22 mars 2024, 13:00-16:00 (svensk lokal tid). Plats: Hörsal Betula, Norrlands universitetssjukhus.

Text: Claes Björnberg

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 10 april

Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1- en patientfallsdiskussion

Onsdag den 10 april kl. 12.05-13.00

Föreläsare:  Föreläsare: Lisa Liu Burström, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av patienter med HER2-positiv adenocarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1. Under mötet kommer kliniskt relevanta frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor.

Anmälan: Vänligen anmäl dig själv eller din klinik genom att klicka här.

Agenda:
12.05 MSD hälsar välkomna
12:10 Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel – en patientfallsdiskussion
12:40 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas