Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Framtidens onkologi i fokus på Onkologidagarna i Malmö

I veckan kommer nationella och internationella experter inom cancerområdet att samlas i Malmö. Årets upplaga av Onkologidagarna tar sikte på framtidens onkologi inom områden som precisionshälsa, cellterapier och Sveriges nya cancerstrategi. Arbetet med strategin leds av Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Den 19-21 mars går Onkologidagarna av stapeln på Malmö Live och omfattar även en nationell kontaktsjuksköterskedag samt Svensk strålonkologisk förenings årsmöte.

Framtidens onkologi
Temat för Onkologidagarna är ”Framtidens onkologi – i Sverige och i världen” med presentationer om bland annat träning som en del av behandling mot cancer, cellterapier, molekylärt matchad behandling, hur onkologin behöver anpassas till en åldrande befolkning och utvecklingen av cancercentrum inom universitetssjukvården. Det finns även internationella perspektiv med inslag om cancervården i Indien och i afrikanska länder och hur svensk cancervård hänger samman med EU:s cancerplan.

– Det är viktigt att alla professioner som på olika sätt arbetar med cancer får tillfälle att träffas, kompetensutvecklas och diskutera viktiga frågor för den nationella och internationella cancervården. Det stärker utvecklingen inom alla områden av cancervården, säger Silke Engelholm, verksamhetschef för hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus och ansvarig för den lokala kommittén för Onkologidagarna.

Uppdatering av nationell cancerstrategi
En av huvudpunkterna på programmet är Sveriges nya cancerstrategi. Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet och sakkunnig vid Socialstyrelsen, har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en uppdatering av den nationella cancerstrategin. På Onkologidagarna kommer både hon och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att tala om den nya strategin som ska vara klar i slutet av november i år.

– Den befintliga cancerstrategin har funnits sedan 2009 och har tjänat oss väl, men det har skett mycket inom såväl sjukvården som forskningen sen dess. Utvecklingen har varit stark. Vi behöver integrera precisionsmedicin, erbjuda patienterna bättre koordination och helhetssyn och förstärka det förebyggande arbetet, säger Mef Nilbert.

Mef Nilbert lyfter fram att svensk cancervård i ett internationellt perspektiv, håller hög kvalitet och har goda resultat.

– Men det finns utmaningar finns inom alla områden och de behöver hanteras. Det finns till exempel stora ojämnheter och ibland ojämlikhet avseende förebyggande insatser, screening, väntetider, rehabilitering och palliativ vård. Generellt behöver forskning och klinisk verksamhet hänga samman.

Fakta Onkologidagarna

  • 18-19 mars Nationell kontaktsjuksköterskedag
  • 19-21 mars Onkologidagarna
  • 20-21 mars Nationellt strålmöte
  • Onkologidagarna arrangeras av Svensk onkologisk förening och Sjuksköterskor i cancervård
  • Här finns mer information om och program för Onkologidagarna:
    Onkologidagarna – Välkommen till Onkologidagarna

Virtual training for HER2 and PD-L1 CPS scoring in Gastric cancer

Gastric HER2 and PD-L1 scoring with Khalid Al-Shibli MD, PhD
Department head & consultant physician; Department of Pathology, Nordlandssykehuset HF, Norway

17 APRIL 2024, 13:00-16:00 CET

Agenda
Part 1: 13:00 to 13:55 CET (Optional)
HER2 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Log in for participants of Part 2: 13.55 to 14.00

Part 2: 14:00-16:00 CET

PD-L1 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Interactive scoring:
• Assessment of sections with practical examples
• Discussion of cases

Audience: Pathologists
Objectives: Application of HER2 and PD-L1 testing and CPS scoring

If you have any questions, please contact:
Abir S Ali, PhD
Medical Advisor GI Cancer & Biomarker Lead, Medical Affairs
MSD Sweden
[email protected]
M. +46 (70) 6365054

Antibiotika kopplas till ökad risk för tjocktarmscancer

Bakterierna i vår tarm tros vara inblandade i utvecklingen av tjocktarmscancer. Exponering för antibiotika, som kan förändra tarmens bakteriesammansättning, kan också påverka cancerrisken, enligt en färsk avhandling från Umeå universitet.

Med hjälp av svenska nationella registerdata från över 35 000 tarmcancerpatienter fann doktoranden Sai San Moon Lu att användning av receptbelagda antibiotika var kopplad till en högre risk för högersidig tjocktarmscancer, vilket är den första delen av tjocktarmen. Riskökningen var liten men sågs redan efter en eller två typiska antibiotikakurer. Tjocktarmscancerpatienter som hade tagit antibiotika hade också en högre risk för infektioner i operationsområdet, en potentiellt livshotande komplikation vid kirurgi.

Porträttfoto Sai San Moon Lu, forskningsassistent vid Institutionen för diagnostik och interventionSai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention. Bild:Hans Karlsson

– Resultaten gällande kopplingen mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer var väntade. Bakteriell obalans, eller dysbios, tros vara viktigast i den första delen av tjocktarmen, och andra stora studier har rapporterat liknande resultat. Fyndet för postoperativa infektioner är nytt, vilket gör det extra spännande för mig, säger Sai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention.

Dysbios har kopplats till sämre sårläkning och komplikationer efter tarmcancerkirurgi, men studien av Lu och hans kollegor är den första som tittat på antibiotika under åren före operationen.

Att ta antibiotika ökade däremot inte risken för rektalcancer eller för infektioner i operationsområdet efter rektalcancerkirurgi i Sai San Moon Lus studier. Ett oväntat fynd var en något lägre risk för ändtarmscancer hos kvinnor som tagit antibiotika.

– En annan stor studie hade sett samma sak, men vi förväntade oss verkligen inte att kunna replikera deras resultat, säger Sai San Moon Lu.

– Vi forskare säger alltid att det behövs mer forskning, och det stämmer verkligen här.

Sai San Moon Lu fann ingen tydlig koppling mellan antibiotika som tas före diagnos och prognosen för patienter efter diagnos vid antingen tjock- eller ändtarmscancer.

– Resultaten i min avhandling betyder inte att vi ska sluta använda antibiotika, men de tyder på att en försiktig och omdömesgill användning av antibiotika kan ha fördelar utöver att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier, säger Sai San Moon Lu.

Doktorsavhandling: Antibiotics use in relation to colorectal cancer risk, survival and postoperative complications. Svensk titel: Antibiotikaanvändning och tjock- och ändtarmscancer – risk, överlevnad och postoperativa komplikationer. Opponent: Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Bethany van Guelpen. Bihandledare: Sophia Harlid. Datum och tid: 22 mars 2024, 13:00-16:00 (svensk lokal tid). Plats: Hörsal Betula, Norrlands universitetssjukhus.

Text: Claes Björnberg

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 10 april

Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1- en patientfallsdiskussion

Onsdag den 10 april kl. 12.05-13.00

Föreläsare:  Föreläsare: Lisa Liu Burström, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av patienter med HER2-positiv adenocarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1. Under mötet kommer kliniskt relevanta frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor.

Anmälan: Vänligen anmäl dig själv eller din klinik genom att klicka här.

Agenda:
12.05 MSD hälsar välkomna
12:10 Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel – en patientfallsdiskussion
12:40 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

SCAPIS 2 startas på nytt på Danderyd

SCAPIS 2 – världens mest omfattande hjärtkärl- och lungstudie återstartas på Danderyds sjukhus. SCAPIS är en av världens mest omfattande hjärt- kärl- och lungsjukdomsstudie som ska identifiera individuella risker för att kunna sätta in behandling innan sjukdom uppstår. Under 2013–2018 undersöktes 30 000 slumpmässigt utvalda personer 50–64 år i SCAPIS 1, och nu ska hälften av deltagarna undersökas på nytt vid 6 universitetskliniker i Sverige. Danderyds sjukhus tar emot 2 500 av dessa med start den 18 mars.

Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.
Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

I SCAPIS 2 genomgår deltagarna utförliga hälsoundersökningar med prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning av hjärtats blodkärl. Allt insamlat material från SCAPIS 1 har samlats i en nationell forskningsbank som är en av världens mest kompletta data-, bild- och biobank. Med SCAPIS 2, där 15 000 personer ska återundersökas, blir den redan världsunika forskningsbanken ännu bättre och ger forskarna fantastiska möjligheter att skapa nya genombrott under lång tid framöver.
Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
– Vi vet att en stor del av vår befolkning i åldern 50–64 år riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Med vår forskning försöker vi utveckla nya metoder för att hitta riskindivider. Vi vet sedan tidigare studier på SCAPIS-materialet att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl och då utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. Plack är inlagringar av kolesterol i kärlväggen. Dessutom hade en av tjugo en oupptäckt allvarlig förträngning i kranskärlen, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

Superröntgen ger nya möjligheter
SCAPIS-studien undersöker också fysiskt aktivitet och levnadsvanor i detalj, för att få information om viktiga riskfaktorer som vi idag vet för lite om.
– För att kunna rädda fler liv behöver vi studera de levnadsvanor och riskfaktorer som är aktuella idag. Vid uppföljningen 2024 undersöks också patienterna med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda vävnader, blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning än tidigare, vilket underlättar bedömningen för läkaren och möjliggör bättre forskning. Forskarna kan nu beskriva förekomst av fett, plack eller förkalkningar i hjärtats kranskärl med betydligt bättre detalj. Denna så kallade fotonräknande datortomografiutrustningen på Danderyds sjukhus har blivit möjligt tack vare en mångmiljonsatsning från Hjärt-Lungfonden, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.

FAKTA SCAPIS 2
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie med målet att förebygga och förhindra hjärt-kärl- och lungsjukdom. Forskningsstudien SCAPIS 1 startade 2013 där 30 000 slumpmässigt utvalda svenskar lämnade forskningsprover och genomgick en rad hälsoundersökningar. Forskningsstudien SCAPIS 2 startar i mars 2024 där 15 000 av forskningsdeltagarna skall återundersökas, varav 2 500 ska undersökas på Danderyds sjukhus. De kommer lämna prover, genomgå en rad undersökningar och de undersöks med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning är tidigare.

SCAPIS forskningsresultat
Forskning möjliggör en djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. SCAPIS har redan gett många nya insikter. Den första vetenskapliga publikationen på hela materialet i SCAPIS 1 visar att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl, trots att de inte har några symtom. Andra studier visar att bo i områden med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien visar även att personer som lever med oupptäckt diabetes, så kallad prediabetes, har betydligt mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl än friska, och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det här händer i kroppen vid en hjärtinfarkt
Vid hjärtinfarkt brister ett plack i något av hjärtats kranskärl. Där bildas en blodpropp som täpper igen kärlet, vilket leder till syrebrist och att hjärtmuskeln skadas. När hjärtmuskeln skadas kan det orsaka ett akut hjärtstopp, och om man inte får vård omedelbart så riskerar man att avlida. Om man får vård snabbt kan man minska risken för en stor hjärtmuskelskada, och minska risken för hjärtsvikt eller allvarliga hjärtrusningar. Danderyds sjukhus är snabbast i Sverige på att öppna upp blockerade blodkärl med ballongvidgning vid en akut hjärtinfarkt.