Akademiska inför en ny skonsammare behandling av lymfödem

Akademiska inför en ny skonsammare behandling av lymfödem


Bilden visar i kraftig förstoring en lymfbana ihopsydd med en liten ven. När venen fylls med lymfvätska är den genomskinlig. Den dränerar bort lymfvätskan via vensystemet, förbi det område där det är stopp.

Akademiska sjukhuset har infört en ny, mer skonsam behandling av lymfödem som innebär att man gör en koppling från de skadade lymfbanorna till mycket små vener (mindre än 0,8 mm stora) så att lymfan kan passera förbi stoppet. Man gör en så kallad ”lymfaticovenös bypass”. Ingreppet kan göras i dagkirurgi och innebär förutom potentiell lindring av besvär en chans att patienterna botas från sin sjukdom.

– Skillnaden jämfört med traditionell behandling med fettsugning eller kompressionsstrumpor är att man försöker återskapa funktionen i lymfsystemet och att behandlingen potentiellt kan bota patienter. Det är en klar fördel att behandlingen kan ges i dagkirurgi och på sikt utan att patienten behöver sövas, säger Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.

Målgruppen för behandlingen är i första hand personer med lymfödem i armar eller ben efter cancerbehandling, framförallt kvinnor som genomgått behandling för bröstcancer där lymfkörtlar opererats bort eller strålats. Ett kriterium är att lymfsystemet inte är helt skadat.

Lymfödem är en relativt vanlig komplikation efter bröstcancerkirurgi och strålning som både kan vara smärtsam och begränsa rörligheten. När man i samband med diagnostik eller behandling av bröstcancer tar bort bortlymfkörtlar i armhålan kan en komplikation bli att lymfflödet däms upp bakom skadade eller blockerade dränagevägar. När vätska samlas i omgivande vävnad uppstår en svullnad. Efter hand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros och fettomvandling som kan leda till en kraftig, bestående svullnad i armen. Lymfödem kan även uppstå i armar efter exempelvis behandling för malignt melanom eller i ben efter behandling för gynekologisk cancer eller trauma.

Den nya metoden för så kallade lymfatikovenösa anastomser innebär i korthet att plastikkirurgen kopplar om små, knappt millimeterstora lymfbanor till vener och bypassar området där det är stopp i lymfsystemet. Internationellt är metoden etablerad på flera håll i världen. För att ta hit metoden har man haft ett nära samarbete med universitetet i Maastricht som också deltog vid de första operationerna på Akademiska.

– Det gjordes försök med liknande metoder för 10-15 år sedan, men instrumenten var fortfarande för grova då. På senare tid har det utvecklats nya finare instrument, mikroskop och specialkameror som höjt precisionen avsevärt, avrundar Maria Mani.

Mer information:

Maria Rydevik Mani, plastikkirurg, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 04 71 eller 073-867 04 75, e-post: maria.rydevik.mani@akademiska.se

Åsa Wiberg, kontaktsjuksköterska på plastikmottagningen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 54 28, e-post: asa.wiberg@akademiska.se