2,6 miljoner kronor till forskning om prostatacancer

2,6 miljoner kronor till forskning om prostatacancer

I år delar Fonden mot prostatacancer ut 2,6 miljoner kronor till fyra framstående forskare inom svensk prostatacancerforskning. Forskningsfältet inom prostatacancer rör såväl psykosociala som rent medicinska aspekter av sjukdomen. I år satsas det på säkrare diagnostik och bättre behandlingsmetoder vid både kastrationsresistent samt vid lokalt avancerad prostatacancer.

–           Det är fantastiskt att kunna få dela ut anslag till svensk prostatacancerforskning och ge fler forskare möjlighet att hitta nya metoder för bättre diagnos och behandling. Det är tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag som vi har möjlighet att göra det, säger Calle Waller, ordförande Prostatacancerförbundets forskningsråd.

De forskare och projekt som i år tilldelas medel är följande;

Jonas Hugosson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin får 640 000 kr för forskning om mpMRT och riktade biopsier kan ge säkrare diagnos och behandlingsbeslut.

Andreas Josefsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin får 703 000 kr för forskning för identifiering av biomarkörer för optimerad screening. Det är andra året som Andreas beviljas medel från Fonden mot prostatacancer.

Karin Welén, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin får 550 000 kr forskning kring karaktärisering av kastrationsresisent prostatacancer via cirkulerande tumörceller. Karin har två gånger tidigare tilldelats medel från Fonden mot prostatacancer.

Sten Nilsson, Radiumhemmet får 609 000 kr för forskning kring betydelsen av lokal radikalitet vid kurativ strålbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer.

–           För mig och min forskning betyder anslagen från Prostatacancerförbundet mycket. Det här projektet är en fortsättning på tidigare finansierad forskning och målet är att undersöka hur tumörcellerna vid kastrationsresistent prostatacancer förändras av hormonbehandling och förhoppningsvis kunna identifiera måltavlor för nya behandlingsmetoder samt prognostiska markörer, säger Karin Welén.