1 000 liv kan räddas varje år om alla regioner organiserar prostatacancertestning

I Sverige dör varje år dör cirka 2 400 män i prostatacancer. Det är sju gånger fler än antalet människor som dör i trafiken. Om organiserad prostatacancertestning införs nationellt uppskattar Prostatacancerförbundet att cirka 1 000 liv kan räddas varje år.

Regeringen rekommenderar regionerna att införa prostatacancertestning på prov
För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram där kvinnor i åldrarna 40 till 74 år erbjuds mammografi. För prostatacancer finns inte något sådant program ännu. Orsaken är att metoderna för att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit osäkra. Men utvecklingen går fort framåt och regeringen driver på genom att rekommendera regionerna att se över och utveckla prostatacancertestningen. (Se flera regioners program nedan).

Prostatacancerförbundet vill att allmän screening införs
Prostatacancer är en förrädisk sjukdom på så vis att den inte ger några symtom innan den är långt framskriden. Alltför många –1 800 varje år – upptäcks för sent och kan då bara erbjudas bromsande behandling. Nya läkemedel som förlänger livet finns men de är mycket dyra.

– Införande av ett nationellt program för prostatacancertestning skulle inte bara förebygga onödigt lidande och för tidig död utan också bidra till att minska höga kostnader för de nya läkemedlen. En mer proaktiv strategi med PSA-prov skulle tillsammans med nya metoder kunna minska dödligheten med 30–40 procent, det vill säga rädda 1 000 liv varje år, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.

Fram till att allmän screening införs anser förbundet att det är bra om en nationellt samordnad försöksverksamhet med organiserad prostatacancertestning, som införs i alla regioner, där män i viss ålder får information om sjukdomsrisken och möjligheter till provtagning.

Om PSA-screening med kompletterande tester införs minskar dödligheten med 30–40%
Flera stora internationella studier visar att screening långsiktigt skulle kunna minska dödligheten med 30–40%. Ett exempel är en nyligen avslutad studie vid Göteborgs universitet baserad på 20 000 män som följts under två decennier. Männens första PSA-värde visar sig ha stor betydelse för att förutse framtida cancerrisk.

– Huvudsyftet med forskningen var att öka förståelsen för effekten av screening och utreda hur ett framtida screeningprogram skulle kunna se ut, säger Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och överläkare vid sjukhuset.

Prostatacancercentrum vid S:t Göran i Stockholm har lyckats förbättra diagnostiseringen av prostatacancer avsevärt genom användning av MR-kamera i kombination med andra tester.

– På det här sättet hittar vi dubbelt så många män med aggressiv prostatacancer samtidigt som vi minskar antalet onödiga vävnadsprov, säger Andreas Thorstenson, urolog och överläkare på Prostatacancercentrum i Stockholm.

Fakta:

Pågående och planerade projekt om organiserad prostatacancertestning
Inriktningen för försöksverksamheten är att män i åldrarna 50–75 ska kontaktas skriftligen med information om sjukdomen och erbjudande om provtagning. Metoderna för diagnostiken kan vara olika men ska utvärderas som underlag för ett senare beslut om nationell screening.

Region Värmland inledde för några år sedan med uppsökande verksamhet. Region Skåne startar i januari 2020 en försöksverksamhet med organiserad prostatacancertestning och Västra Götaland har tagit ett politiskt beslut att inleda motsvarande. I Stockholm samt sjukvårdsregionerna Sydöst och Nord finns långt gångna planer men ännu inga politiska beslut.

Inom flera regioner pågår diskussioner om hur projekten ska läggas upp och om hur de ska finansieras. Lägst ambitioner finns i regionerna Halland och Kronoberg som bett att få avvakta nya råd från Socialstyrelsen.

EAU, organisationen för Europas urologer rekommenderar screening för prostatacancer
EAU har lämnat förslag till EU med förslag om att kommissionen uppmanar EU:s medlemsländer att införa prostatacancerscreening. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU. Varje år får 417 000 diagnosen prostatacancer och varje år dör 92 000 män av sjukdomen. EAU bedömer att prostatascreening skulle bidra positivt till samhällsekonomin. En operation i tidigt skede kostar under 15 000 EUR och är i många fall botande medan den årliga behandlingskostnaden livet ut för en patient med spridd cancer är 140 000–300 000 EUR.

EAU förordar att prostatacancerdiagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet inte bara konstatera att prostatacancer föreligger utan också bedöma hur allvarlig den är och om behandling är nödvändig. Ingen ska opereras i onödan, eftersom operation och strålbehandling ofta för med sig biverkningar som nedsatt sexuell förmåga och urinläckage.

Om prostatacancer upptäcks tidigt går den att bota
Det är därför det är så viktigt att alla män över 50 år tar PSA-prov. Ett PSA-prov är ett enkelt blodprov som tas på vårdcentralen. Ett förhöjt PSA är ett tecken på att något förändrats i prostatan. Vanligen beror det på att organet förstorats eller på någon infektion. Men det kan också vara tecken på en mer eller mindre allvarlig cancer.

Trots att sjukdomen är så vanlig och att den går bota om den upptäcks tidigt är det många män som inte testar sig för att de inte känner till risken eller inte tror det är viktigt. Men det duger inte att vänta eftersom prostatacancer hinner utvecklas långt innan den ger problem. Många män är rädda för att ta prover medan andra tänker att sjukdomen inte drabbar just dem. Men sanningen är att varje år diagnostiseras 10 000 män med prostatacancer i Sverige. Prostatacancerförbundet rekommenderar också att de som har nära släktingar som har prostatacancer börjar ta PSA-prov redan från 45 år.

I Sverige får var sjunde man prostatacancer före 75 års ålder och idag lever 110 000 män med diagnosen. Det gör prostatacancer till Sveriges vanligaste cancersjukdom, vanligare än bröstcancer och lungcancer. De flesta har inga symptom alls i sjukdomens tidiga skede. Ju tidigare cancern upptäcks desto större är möjligheten att den kan botas.

Om prostatacancer upptäcks sent hinner cancern sprida sig i kroppen
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen och den som tar flest mäns liv, cirka 2 400 varje år. Spridd prostatacancer innebär att metastaser bildas på andra ställen i kroppen, i första hand benstommen. Om det införs en nationell prostatacancertestning beräknar Prostatacancerförbundet att antalet som dör i prostatacancer kommer minskas med 30–40 procent, vilket betyder att 1 000 liv skulle kunna räddas varje år. Det systematiska arbetet med att minska dödligheten i trafiken har givit resultat. Vi kräver en liknande strategi när det gäller prostatacancer.

År 1975 1985 1995 2005 2014 2015 2016 2017 2018
Döda i trafiken 1 172 808 572 440 270 259 270 252 324
Döda i prostatacancer ° ° ° 2 451 2 399 2 357 2 347 2 345 x

° ca 2 400
x ännu ingen uppgift

Samhället har varit bra på att samarbeta för få ned antalet trafikdöda. Vägverket, staten, kommunerna och polisen med flera har gjort ett bra arbete. Införande av en organiserad prostatacancertestning skulle bidra till att bryta kurvan och minska dödligheten i prostatacancer.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 27 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden.

Varje höst arrangerar Prostatacancerförbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 27 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.